• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en industrifastighet i Söderbärke, Dalarnas län. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna. Läs mer

Roger Julin skulle behöva byta ut ett flertal dåliga tänder. Trots att han skulle få tandvårdsstöd menar han att kostnaden skulle bli alldeles för hög för honom. Tandläkare har gett honom rådet att ta ett banklån men hans skulder sätter stopp för det. Foto: SVT

Roger har inte råd att laga sina tänder – tar smärtstillande var fjärde timme

Publicerad

De med lägre inkomster lämnar oftare en lucka kvar i munnen efter en förlorad framtand än de med högre inkomster. Detta trots att tandvårdsstödet ska utjämna skillnaderna. Det visar en kartläggning som SVT gjort. Roger Julin i Lagan är en av dem som inte har råd att laga sina dåliga tänder. Istället äter han smärtstillande var fjärde timme.

– Jag har konstant huvudvärk och har svårt att äta och tugga. Det är svårt att koncentrera sig på arbetet när det spränger i munnen, säger han till SVT.

Roger Julin har i stora delar av sitt vuxna liv haft problem med sin tandhälsa. På nätterna gnisslar han tänderna så hårt så han slitit ner både emalj och tandben. Bettskenorna han fått från tandvården har han tuggat sönder i sömnen. Konsekvensen blir återkommande inflammationer och hål i tänderna. Nu är flera av hans tänder lösa.

– Egentligen skulle jag behöva byta ut de flesta av mina tänder. Men den kostnaden finns det inte en chans till att jag har råd med, säger Roger Julin.

Karläggning visar på stora skillnader

Tandvård är gratis till fram tills året du fyller 24. Sedan gäller det så kallade tandvårdsstödet. Ändå når stödet inte alltid de som behöver det mest. Det visar en kartläggning som SVT har gjort.

Av de som förlorat minst en av de främre tänderna är den vanligaste åtgärden att sätta in en bro oavsett inkomst. Men bland de med högre disponibel inkomst är det betydligt fler som väljer den dyrare lösningen implantat än bland de med de lägsta inkomsterna. De med de lägsta inkomsterna väljer i större utsträckning att lämna kvar en lucka i de främre tänderna.

SVT:s kartläggning visar en tydlig skillnad mellan de med höga inkomst och de med lägre. Så ska det inte vara tycker Roger Julin i Lagan.

– Alla ska ha råd till att fixa sina tänder. Det ska inta vara en klassfråga utan en rättighet i Sverige. Det som håller på att hända nu är helt vansinne tycker jag.

Hör Roger berätta om sina dåliga tänder i klippet ovan.

Så här fungerar tandvårdstödet

Visa

Du som är försäkrad i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år du fyller 23 år. Det år du fyller 24 år och ska betala tandvården själv kan du få statligt tandvårdsstöd.

Det finns tre sorters statliga tandvårdsbidrag:

Det allmänna tandvårdsbidraget är ett årligt bidrag på mellan 300 och 600 kronor.

Högkostnadsskyddet fungerar så att du själv betalar kostnader som under ett år är sammanlagt 3 000 kronor enligt statens refernaspriser.

Sedan betalar du 50 procent av kostnader som överstiger 3 000 kronor och 15 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor.

Tandläkaren eller tandhygienisten är inte bunden av referenspriset utan får sätta sina priser. Skulle tandvårdaren ta ett högre pris för en behandling än statens referenspris får patienten själv betala det belopp som överstiger referenspriset.

Det särskilda tandvårdsbidraget är ett bidrag för dig som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa.

Tandvård som ingår i en sjukdomsbehandling ingår inte i högkostnadsskyddet för tandvård. För sådan tandvård betalar du landstingets vanliga patientavgift och landstingets högkostnadsskydd för patientavgifter gäller.

Källa Försäkringskassan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ljungby

Mer i ämnet