– Alla barn ska ju ha samma förutsättningar, det ska ju inte handla om ens föräldrars inkomst eller var i landet man bor, säger Elsas mamma Josefin Durehed om det faktum att hon och hennes man har valt att själva betala en logoped för att Elsa ska få fortsatt logopedbehandling liknande den hon fick när hon gick i så kallad språkförskola.

Ljungby, där familjen bor, är en av många kommuner som inte har någon anställd logoped inom skolan. Därför blev Elsa utan logopediskt stöd när hon började förskoleklass i höstas, trots att hon fortfarande har vissa svårigheter att uttrycka sig och att förstå instruktioner.

– Hon kan också blanda ihop ord, säga om i stället för när och hon har svårt med viss tidsuppfattning. Sen har också svårt att ta kontakt med nya barn eftersom hon inte riktigt vet hur hon ska göra.

Saknas i en majoritet av kommunerna

Faktum är att det saknas logopedstöd kopplat till skolan i en majoritet av de kommuner som svarat på en enkät som SVT har gjort. Det är heller inte ett lagkrav att ha logoped inom kommunen. Att Ljungby saknar den kompetensen är alltså inte formellt fel.

– Vi har specialpedagog, talpedagog och speciallärare i Ljungby kommun men är inte skyldiga att ha någon logoped eftersom vi inte har något behandlingsansvar, säger Birgitta Bergsten som är chef för den centrala elevhälsan i Ljungby kommun. 

Men regionen, som har behandlingsansvaret, skriver i Kronoberg ut barnen från sjukhusens logopedmottagningar när de fyller sex år. En rutin som finns även på andra håll.

Svårt att få diagnos

– Har du inte fått din språkstörningsdiagnos innan du börjar skolan av regionen så är det svårt att få en diagnos efter det för det finns ingen logoped som sätter den, säger Birgitta Bergsten.

Mamma Josefin menar att hon ser konsekvenserna av det här i sitt eget jobb som lärare på gymnasiet.

– Jag märker av de som mår dåligt av sin språkstörning när de kommer upp i åldrarna.

I klippet ovan berättar hon om vad hon oroar sig för gällande Elsas språkstörning.