Forskare vid Linnéuniversitetet: Sociala medier kan bidra till ökad polarisering

Publicerad

Vissa ämnen som till exempel kött, klimat, bensinpriser och flyktingmottagande väcker starka känslor och forskare som SVT har pratat med ser en ökad polarisering, det vill säga att vissa frågor delar upp människor i två grupper som inte pratar med varandra.

Rättssociologen Johanna Börrefors på Linneuniversitetet i Växjö har under flera år studerat och tittat närmare på den forskning och statistik som finns i ämnet polarisering. Hon har även tagit upp det i sin avhandling.

– Frågor som är komplexa till sin natur framställs som svarta eller vita. Till exempel migrationsfrågan, klimatfrågan, HBTQ och abort har jag sett diskuterats på det sättet. Det finns en mängd olika exempel, menar hon.

Enligt Johanna Börrefors har också sociala medier gjort att det blivit lättare att tänka i termer för och emot, för mediet uppmuntrar till det.  

– Det blir tydliga sidor och grupper som gör att det blir lättare att tycka impulsivt eller i affekt. Formatet i sociala medier lämpar sig inte för att uttrycka sig på ett fördjupande sätt, även om möjligheten egentligen finns. På till exempel Twitter skulle man kunna bifoga länkar som underbygger det man säger. 

“Det finns alltid fler sidor” 

Det behöver inte vara ett problem att människor tycker olika. Däremot menar Johanna Börrefors att det kan bli problem om det blir starka grupper som inte lyssnar på varandra. Det finns risk att man kommer längre bort från sanningen och från vad man själv egentligen tycker. 

– Det kan leda till att man följer vad gruppen tycker istället för att själv sätta sig in i frågan. Om man sätter sig in i en fråga blir det sällan ett självklart ja, utan snarare övervägande del för någonting. Det finns alltid fler sidor.

Johanna Börrefors ser också att media har ett stort ansvar att göra nyheter där det finns nyanser, så att inte en fråga blir svart eller vit.

– Det är viktigt att visa att ett problem kan ses ur flera vinklar, och kanske borde man vara tydligare med att det är ett sätt att tolka det på som man lyfter fram, säger hon.

Vad har man för ansvar själv för att motverka polariseringen? 

– Jag tror man får anstränga sig lite. När man blir provocerad av till exempel en text, så ska man titta på vilka argument som ligger bakom artikeln. Det är att ställa höga krav och kanske inte något man orkar varje dag, men ibland kanske man kan anstränga sig och till exempel titta på klimatet från olika vinklar, säger hon.

Sverige möts

Den här artikeln är en del av projektet Sverige möts.

Under hösten kommer vi på SVT spegla en rad frågor där åsikterna går skarpt isär och undersöka vad som händer när människor faktiskt träffas och pratar – öga mot öga. Vill du möta någon som inte tycker som du, eller bara veta mer? Besök på Sverige möts hemsida.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer