Det är varje rektor som bestämmer när en polisanmälan ska göras och få kommuner i Småland har nedskrivna riktlinjer till rektorerna. I Växjö kommun har utbildningsförvaltningen önskat tydliggöra det ansvaret, men ännu finns inga riktlinjer nedskrivna.

När vi pratar med Anders Elingfors, verksamhetschef på utbildningsförvaltningen i Växjö kommun säger han att kommunens gemensamma inställning är att våld och hot mot anställda och elever alltid ska polisanmälas.

– Slår en elev en annan elev eller säger hotfulla saker så bedöms det på samma sätt som om det skulle hänt någon annanstans i samhället. Det är större försiktighet hur yngre barnet är när det kommer till polisanmälningar, men reglerna är samma för äldre och yngre barn, säger Anders Elingfors, verksamhetschef utbildningsförvaltningen Växjö kommun.

Har ni polisanmält barn som är under 15 år och där det handlat om hot eller våld?

– Ja, det har vi. Det är inte så många. Jag gissar att det är en handfull sådana händelser där elever under 15 år gjort saker som vi bedömer behöver polisanmälas.

Har ni sett att polisanmälningarna fått några effekter?

– De kortsiktiga effekterna kan vi nog rätt så tydligt se. Det blir ett annat allvar i situationen. Det kan främja och förebygga att det eskalerar eller att barnet fortsätter och gör handlingar som är brottsliga. De långsiktiga effekterna är däremot svåra att följa över tid.

Menar du att det är brottsförebyggande på kort sikt?

– Ja, jag menar att det brottsförebyggande på kort sikt och det är också en tydlig markering från vår sida. Vi måste visa vart gränserna går.

Anne-Lie Vainiks avhandling från Linnéuniversitetet i Växjö visar att många rektorer polisanmäler minderåriga elever för att de tror att det är brottsförebyggande.

Varför tror rektorerna att det är brottsförebyggande?

– De har hört det och de tror det. Jag som har läst på här vet att det finns ingenting som säger att det är brottsförebyggande, säger doktoranden Anne-Lie Vainik.