Alve Forsberg (tv) kan inte äta mat som har blandats ihop. Loke Zettervall (th)får också specialkost men äter också av den vanliga maten ibland. Foto: SVT

Specialkost vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ställer nya krav på skolköken

Publicerad

Allt fler barn i Södertälje får specialanpassad skolmat på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),
som till exempel ADHD och autism. Det ställer nya krav i skolköket.

De senaste tio åren har allt fler elever i Södertälje fått specialkost på grund av bland annat autism och adhd.

– Totalt sett ser vi en ganska stor förändring över hela kommunen ungefär en ökning på 50 procent över en tioårsperiod. För tio år sedan hade vi inte den typen av specialkost helt enkelt, säger Sara Jervfors, kostchef i Södertälje kommun.

Fler läkarintyg

I skolköket på Rosenborgskolan märker kocken Disa Vellonen av ökningen.

– Vi får in fler läkarintyg. Man kan på grund av medicinering av ADHD ibland inte svälja maten ordentligt och då behöver man lättuggad mat. Det kan även vara att man har fobier för prickar i maten till exempel, säger hon.

En fast meny

Utöver den vanliga menyn som de flesta äter av har skolan numera en fast meny som återupprepas varje vecka, för att skapa förutsägbarhet för de barn som behöver det. På den menyn är maten uppdelad, istället för en gryta serveras maten uppdelad – potatis, grönsaker och kött ligger för sig.

Dessutom jobbar de tätt med den pedagogiska personalen för att se till att barnen får i sig alla näringsämnen.

– Det blir rörigt för många annars, säger Disa Vellonen.

Specialkosten har inte ökat kostnaderna i Södertälje, men det skapar mer jobb för personalen i matsalarna.

– Det är klart att det vore lättare om alla åt samma, men det handlar om att alla barn har rätt att få i sig näring, och få skolmat, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer