Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Enligt Nariman Malke är en anledning till att hon fick sitt nya jobb att hon har blivit bättre på svenska.

”Språket största svårigheten att ta sig in på arbetsmarknaden”

Uppdaterad
Publicerad

Det har blivit svårare för utrikesfödda i Stockholms län att få jobb, enligt en ny sammanställning om SVT gjort. Situationen är mest påtaglig i länets 16 socioekonomiskt utsatta områden.

Gapet mellan utrikesfödda och infödda som har ett jobb att gå till ökar, enligt SVT:s sammanställning av statistik från bland annat Arbetsförmedlingen.

Stockholms län sticker ut på riksnivå på så sätt att sett till storleken är det väldigt få områden som har haft en positiv utveckling under åren 2016-2020 som sammanställningen gäller.

”Alla talar arabiska”

Nariman Malke från Syrien har bott i Sverige i nitton år. Efter många år hemma med barn, diverse ströjobb och ett kommunalt instegsjobb, har hon nu fått ett fast jobb på Södertälje sjukhus.

– Det har varit svårt med språket. Här i Södertälje talar alla arabiska, men nu är jag bättre på svenska, säger hon.

Hör mer i videon ovan.

En av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration är att komma in på arbetsmarknaden. Att få ett jobb. Vi har därför valt att titta på hur arbetslösheten ser ut när det gäller personer födda utomlands och de som är födda i Sverige.

Det finns många olika mått på arbetslöshet, vilket kan göra det lite förvirrande: inskrivna arbetslösa, öppet arbetslösa, långtidsarbetslösa, för att ta några exempel. Dessutom räknar och presenterar Statistiska centralbyrån och Arbetsförmedlingen arbetslöshetssiffror på lite olika sätt.
Därför har vi valt att titta på flera olika mått på arbetslöshet för att få en så bred bild som möjligt.

Vi har bland annat valt att titta på den öppna arbetslösheten i olika områden i landet. Dels för totalbefolkningen, dels för personer födda utomlands. I variabeln öppet arbetslösa ingår de som aktivt söker ett arbete och som inte deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Statistiken fördelas på SCB:s 3 363 regionala statistikområden (RegSO-områden), vilket gör att man kan se regionala och lokala skillnader detaljerat. Den öppna arbetslösheten som SCB redovisar anges per år och visar alla som någon gång under året varit öppet arbetslös. En viktig sak att ha med sig är att många utlandsfödda som kom till Sverige under flyktingvågen 2015 deltar i arbetsmarknadsprogram och finns således inte med i statistiken om de öppet arbetslösa.

Orsaken till valet av denna variabel var främst för att det var möjligt att få data nerbrutet på den regionala nivån. Nackdelen är att det bara finns data fram till och med 2020.

Med siffrorna som underlag och genom att jämföra längre tidsperioder har vi kunnat analysera arbetslösheten. Med hjälp av de regionalt och lokalt nedbrutna arbetslöshetssiffrorna har vi kunnat identifiera områden med både positiv och negativ utveckling.

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.

Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.

Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.

Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.

Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.

Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.

Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Invandring och integration – Val 2022

Mer i ämnet