Kurt Antskog var bara 18 år när han kallades in till kriget. Foto: Leif Johansson/SA-kuva

Han stred i fortsättningskriget: ”Märkligt att någon kom levande därifrån”

Uppdaterad
Publicerad

Idag uppmärksammas den finska krigstiden på stadshuset i Södertälje, detta med anledning av att Finland fyller 100 år. Kurt Antskog, som idag bor i Stockholm, var bara 18 år när han kallades in i kriget.

– Hade det inte varit för kriget hade inte Finland sett ut som idag, säger han.

Året var 1941, och Kurt Antskog som hade växt upp i den finska kommunen Kimito, kallades in till kriget. Finland hade attackeras av Sovjetunionen ett par månader in i andra världskriget och Kurt Antskog kom in i den fas som brukar kallas Fortsättningskriget.

– När man är ung har man inte så stora bekymmer, man hade kompisarna med sig och man hade ingen familj att tänka på, så det var bara att göra, säger han idag.

Var du inte rädd?

– Jo, vem var inte det. Men man måste samla sig. Om man springer därifrån får man en kula i ryggen, säger han.

”Enastående beslutsamhet”

Nu uppmärksammas krigstiden på Södertälje stadshus, genom ett flertal föreläsningar på temat, särskilt kring händelser i områden runt Suomussalmi i Finland. Författaren Mika Kulju ska berätta historier från de kända böckerna från området, ”Raatevägen” eller ”Ett fruset helvete” som den heter på svenska. Sanna Seppänen, koordinator för projektet, berättar om kriget ur två barns perspektiv.

– Kriget är viktigt att uppmärksamma eftersom finländarna uppvisade en enastående sammanhållning och beslutsamhet att behålla sin då ganska nyvunna självständighet trots en egentligen övermäktig fiende, säger Jaana Sundberg, samordnare för finskt förvaltningsområde i Södertälje.

Soldater i skyttegrav under kriget. Foto: SA-kuva

Var med i sista striderna

Fortsättningskriget fick ett blodigt slut i juni 1944, och Kurt Antskog var med vid striderna. Än idag kan han vakna av mardrömmar då han kastats tillbaka till den tiden.

– Det var blodigt, det var nordens största slag. Egentligen är det märkligt att någon kom levande därifrån, säger han.

Hur lyckades du med det?

– Jag hade en granatskärva i högra överarmen. Den brände rak igenom armen. En del vänner dog, och en del var sårade.

Idag uppmärksammas krigstiden här i Södertälje, vad tycker du är viktigt att minnas?

– Man ska komma ihåg att ge armén resurser så att man kan försvara sig. Och man ska absolut minnas att Sverige klarade sig för att Finland stred, säger han.  

Den finska krigstiden

Finska vinterkriget

  • Sovjetunionen anföll Finland 1939, och räknade med att ha tagit kontrollen över landet inom några veckor.
  • Men lilla Finland försvarade sig tappert och skickligt, och var bättre förberett för vinterkrig.
  • Till slut fick sovjetarmén ändå övertaget. I freden 1940 tvingades Finland lämna över ett stort område till Sovjetunionen.

Fortsättningskriget

  • När Tyskland 1941 anföll Sovjetunionen gick Finland med i kriget på Tysklands sida för att ta tillbaka de förlorade områdena.
  • Även denna gång var Finland först framgångsrikt, men till slut tvingades landet sluta fred på ungefär samma villkor som efter vinterkriget.
  • ”Det var hårt, men Finland hade räddat sin självständighet och sitt demokratiska samhällssystem”, skriver NE.se.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.