Södertälje

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Generation Z, som vi håller på och mönstrar just nu, de lyssnar på sina föräldrar”, säger Marinette Nyh Radebo på Plikt- och prövningsverket. Södertälje är en kommun söder om Stockholm där få rycker in i lumpen i förhållande till befolkningsmängd. Hör mer i videon. Foto: Malin Bennet Klarin/SVT

Splittrad syn på lumpen hos unga – därför väljer vissa bort

Uppdaterad
Publicerad

Det kan skilja sig stort från kommun till kommun hur många som blir kallade till mönstringen och hur många som sedan gör lumpen. Enligt Plikt- och prövningsverket är föräldrarnas kunskap om värnplikten viktig.

– Det vi har sett är att många har med sig dåliga erfarenheter från sina hemländer, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket.

Inställningen till att göra grundutbildning med värnplikt skiljer sig något mellan ungdomar som har föräldrar födda utanför Norden och genomsnittet, enligt en mätning från Plikt- och prövningsverket. Undersökningen gjordes på årskullen födda 2004, som mönstrade förra året.

Det är färre i den gruppen som ser skyldigheten att mönstra och göra grundutbildningen som en möjlighet till personlig utveckling. Men Marinette Nyh Radebo på Plikt- och prövningsverket beskriver dem som plikttrogna.

Kan ge böter att inte svara

I början av varje år skickas mönstringsunderlaget ut till alla som kommer fylla 18 under året, och utifrån den kommer de som är bäst lämpade bli kallade på mönstring. Den som har klarat mönstringen kan sedan bli skickad på grundutbildning med värnplikt.

Innan Plikt- och prövningsverkets informationskampanj visste ungefär hälften av ungdomarna födda 2004 med föräldrar födda utanför Norden om att mönstringsunderlaget är obligatorisk. Den siffran steg sedan till 90 procent.

Den som inte svarar på mönstringsunderlaget kan tvingas betala böter. Om man har blivit kallad på mönstring men inte dyker upp kan man bli dömd i domstolen för brott mot totalförsvarsplikten.

Värnplikten ingår i totalförsvarsplikten som infördes 1995 och som innebär att alla mellan 16 och 70 år har en plikt att försvara Sverige.

Starta klippet för att höra hur ungdomar födda 2005, som tillhör Generation Z, ställer sig till värnplikten.

Hur många vill göra lumpen? Så ser inställningen till värnplikten ut bland svenska ungdomar

Av unga med båda föräldrarna födda utanför Norden är det 32 procent som anser att värnplikten ger en liten eller ingen möjlighet alls till personlig utveckling. Det är fler än gruppen unga som helhet, där bara 18 procent anger de svarsalternativen.

53 procent i gruppen med föräldrar födda utanför Norden svarar att de inte kan tänka sig att göra värnplikt, jämfört med 38 procent för totalen. 

62 procent av männen kan tänka sig att göra värnplikt men endast 39 procent av kvinnorna kan tänka sig det.

70 procent av dem med svenskfödda föräldrar tror att föräldrarna kan ge råd och stöd. Motsvarande siffra för dem med båda föräldrarna födda utanför Sverige/Norden är 34 procent.

Källa: Plikt- och prövningsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.