Kvinnans falska legitimation var så lik en äkta att hon fick jobbet som så kallad förstelärare, vilket innebar 5 100 kronor mer i lön varje månad, än hon hade rätt till. Hon jobbade i tio månader och tjänade totalt 51 000 kronor för mycket.

För att jobba och få lärarlegitimation som förstelärare krävs examen och ett visst antal högskolepoäng.

Enligt tingsrätten saknade hon tillräckliga högskolepoäng för att kunna erhålla examen – men trots det har hon angett uppgifter om att hon skulle haft examen i sin ansökan till Skolverket.

Kvinnan: Miss från Skolverket

Kvinnan har hela tiden nekat till brott och menar att det handlar om en miss från Skolverket när hon ansökt om tjänsten men kan inte förklara den ifrågasatta lärarlegitimationen.

”Hon hade skrivit uppsats i historia och trodde att det räckte för examen”, ska kvinnan ha uppgett till sitt försvar.

Rätten tror inte på kvinnan

Tingsrätten skriver att det inte finns några bevis på att hon ska ha skapat en falsk handling men finner det bevisat att kvinnan använt den falska legitimationen, att hon ”uppsåtligen brukat den uppenbart förfalskade handlingen genom att inge och åberopa den vid tillsättningen av den befordrade tjänsten som förstelärare”.

Kvinnan förlorade sitt jobb på den aktuella skolan men jobbar vidare som lärare.

Villkorlig dom och böter

Hon döms för ”grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund” och får villkorlig dom och 31 000 kronor i böter.

Utöver det ska hon betala tillbaka löneökningen och skadestånd med ränta till skolan hon arbetat för, på 71 400 kronor.