På Långbro gård i Mölnbo utanför Södertälje håller Sofia Slavik kurser i att mjölksyra grönsaker.
Hon säger att hon märkt av ett ökat intresse för mjölksyrning de senaste åren.
– Det har gått lite i vågor i olika subkulturer. Men nu är mycket fermentering i allmänhet på väg tillbaka. Det finns ett växande intresse för kimchi och kombucha bland gemene man och mjölksyrning blir en del av det, säger hon.
– Jag tror att man inser att det finns mycket att ta från mjölksyrning som till exempel näringsämnen vi inte får i oss annars.
Svensk studie kartlägger hälsoeffekterna
Att livsmedel som fermenterats innehåller mjölksyrebakterier är väl känt. Huruvida det innebär att de också har en positiv påverkan på människors hälsa är inte lika klarlagt.
Men nu pågår en stor studie för att ta reda på hur den fermenterade maten faktiskt påverkar hälsan.
– Det har inte gjorts ordentliga humanstudier där man faktiskt har gett det här i en randomiserad studie och sen jämfört med samma livsmedel som inte är fermenterade. Och utvärderat hälsoeffekterna. Det är den typen av studie man verkligen behöver för att kunna göra ett sådant här påstående, säger Rikard Landberg, forskare vid Chalmers.
I projektet ska hundra personer äta fermenterade produkter i sex veckor, testas på en rad hälsoparametrar, och sen jämföras med när de ätit samma produkter som inte är fermenterade under ytterligare sex veckor.
EU-projektet HealthFerm
HealthFerm är ett samarbete mellan 23 partners över hela Europa som genomför olika studier av fermenterade produkter. Bland annat genomförs ett projekt där privatpersoner skickar in prover på sina surdegar vars innehåll analyseras. På Chalmers tekniska högskola i Göteborg genomförs ett projekt där hundra personer med förhöjda riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom får äta sin vanliga diet, en diet med fermenterade livsmedel och till sist en diet med samma livsmedel som inte fermenterade. På det sättet ska man kunna identifiera förändringar i tarmfloran och hur dessa påverkar deltagarnas hälsa.
Källa: healthferm.eu