I utredningen som har gjorts på uppdrag av regeringen framgår det att frågan om en ortodox prästutbildning i Sverige är särskilt viktig inom de antiokiska och syrisk-ortodoxa kyrkorna. ”Flera av dem beskriver detta som en fråga om kyrkans överlevnad”, står det i rapporten.

– Prästerna som tjänar idag har nått en ålder där en ny generation kan komma in till kyrkan för att förstå ungdomarnas tankesätt här i Sverige, säger 20-åriga Andreas Hanna som hör till första kullen prästkandidater på Sankt Ignatios folkhögskola i Södertälje.

Sankt Ignatios folkhögskola startade prästutbildningar år 2016 och hittills har sammanlagt 15 prästkandidater antagits till utbildningen.

Möter en annan kultur i kyrkan

Att flera efterfrågar svenskutbildade ortodoxa präster kan ha olika förklaringar. Det finns en generation unga som inte känner sig hemma i den traditionella och icke-svensktalande miljön, flera av de nuvarande prästerna närmar sig pensionsålder och den senaste flyktinginvandringen kräver fler präster i en växande kyrka.

– De ortodoxa kyrkorna kommer från början som invandrarkyrkor till Sverige och man har hämtat präster från sina hemländer. Det har gjort att generationerna som vuxit upp i Sverige till viss del möter en annan kultur i kyrkorna, säger Daniel Öhrvall, verksamhetsutvecklare vid Sankt Ignatios.

Han får medhåll från en av lärarna på skolan:

– Det är viktigt att vi har en teologiutbildning för att förbereda prästkandidaterna till att tjäna kyrkan och samtidigt förstå det sociala livet i Sverige, säger arkimandrit Jean Mansour.