Simone Grind är med i kooperativet. Foto: SVT

Ökat intresse för alternativ jordbruksmodell

Uppdaterad
Publicerad

Så kallade andelsjordbruk, där konsumenten får köpa in sig på en del av skörden i förskott, är något som växer i Sverige. I Järna har en grupp testat konceptet.

Kooperativet Under tallarna i Järna har sedan 2013 testat vad som kallas andelsjordbruk, att låta konsumenter köpa in sig på en del av skörden i förskott.

– Som konsument köper man in sig på en andel av ett jordbruk i början på säsongen när en odlare har som mest kostnader. Sen beroende på hur skörden går så får man plocka ut en andel av det, något som kan leda till att tomaterna kanske inte gick så bra det här året men något annat gick bra. Då får man det istället, säger Simone Grind som är en av medlemmarna i kooperativet.

Stort intresse – ”har fått säga nej”

Under testperioden så märkte medlemmarna snabbt att efterfrågan var oerhört hög.

– Vi har aldrig marknadsfört oss, men å andra sidan har vi aldrig behövt det. Vi har fått säga nej till folk, säger Simone Grind.

Konceptet är stort i USA, där det finns över 17.000 andelsjordbruk. I Sverige är däremot modellen relativt ny.

– När jag fick upp ögonen för detta, 2008, så fanns det ett andelsjordbruk i Sverige, idag är det väl 10–15 som spirar runt om i landet, säger Robin Tidblom, som grundade kooperativet.

Enligt Simone Grind så finns det ett stort intresse för många vill veta var maten kommer ifrån.

– Vi kallar inte vår mat ekologisk, eftersom vi inte behöver det. Här vet konsumenten hur grönsakerna har odlats eftersom de själva kan vara med.

Olika former av andelsjordbruk

Andelsjordbruk finns i många olika former i Sverige och just här i Järna så innebär ett köp inte att kunden själv måste arbeta, även om det uppmuntras.

– Det beror lite på hur varje person väljer att utforma det, men vi har generellt sett valt att ha öppna medlemslördagar där folk kan delta om dom vill, men det är inget krav.

”Har nog varit för billigt”

Ett problem under testperioden har varit prissättningen, till stor del eftersom de själva inte vet om skörden blir bra eller dålig. Men Simone Grind menar att grönsaker köpta på detta sätt inte behöver kosta mer än i en butik.

– Jag tror nog inte det behöver det, allting går ju ut på att skippa mellanhänder. Men sen beror det på hur du odlar, gör du mycket för hand så tar det ju mycket tid, säger hon.

Robin Tidblom berättar att gruppen har testat att ta betalt per låda grönsaker som kunden får ut av sin andel. En liten låda har kostat 150 kronor och en stor 200 kronor.

– Men de har nog varit lite låga priser, det är en känsla vi har haft då vi har skördat i timmar och packat allt, säger han.

Ett annat exempel i Sverige är Rinnebäcks gård i Värpinge utanför Lund som också har andelsjordbruk. Där får en medlem 80 kilo grönsaker för 3200 kronor per år, men då betalar man i förskott och tar risken om skörden blir dålig.

Har pausat verksamheten detta år

Eftersom arbetsbördan blev för stor då samtliga i kooperativet har andra jobb att sköta så tvingades de i år pausa verksamheten.

– Vi märker att vi vill fokusera mer på att bygga upp gården och jordkvalitén. Eftersom det just nu innebär en del administration att sköta de här prenumerationstjänsterna så tänker vi fortsätta med det kommande år, säger Simone Grind.

Livsstilen det viktiga

I dag går kooperativet runt, till stor del eftersom de levererar grönsaker till flera restauranger. Men Simone Grind och de andra medlemmarna betonar att det inte är själva jordbruksmodellen som har varit viktig för dem, utan att skapa en plats för småskaligt jordbruk som kan inspirera andra.

– Detta är ju en plats för odling, men det är lika mycket en plats för inspiration och utbildning och en plats för hopp om en bättre värld, säger Simone Grind.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.