Det är lås, grindar och taggtråd, men på insidan på Tysslinges låsta ungdomshem i Södertälje går allt ut på att de dömda barnen ska förberedas för livet utanför, efter strafftiden. Kriminaliteten ska brytas och hopp om ett vanligt liv ska väckas.
– Vi har fler placerade än vi haft de senaste åren, men trots det ser vi att våldsincidenter stadigt minskat och dessutom har rymningarna från avdelningar med högre säkerhetsnivå försvunnit, säger ungdomsvårdsdirektör Birgitta Dahlberg på Statens institutionsstyrelse.
Våld och rymningar från de låsta ungdomshemmen, vilka drivs av Statens institutionsstyrelse, Sis, var del i problembilden som gav upphov till regeringens förslag om ändring av lagen: Barn under 18 år ska från och med nästa år dömas till fängelse istället för låst ungdomsvård. Regeringen vill också sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för mord och grova brott, såsom bombdåd.
”En del har inte gått i skolan sedan mellanstadiet”
Men nu visar Sis på att de problem man haft på ungdomshemmen går att komma åt med rätt satsningar. Idag erbjuds mer än dubbelt så mycket skolundervisningstid på alla låsta ungdomshem och närvaron har ökat. Barnen pluggar med individuella studieplaner.
Inne i ett av klassrummen på Tysslinge berättar rektor Julia Gustavsson om känslan när en ungdom ”knäckte läskoden” och utbrast ”Nu kan jag läsa utan att staka mig!” Sådant väcker hopp, tycker hon.
Men vad för typ av framtid kan man motiveras till att hoppas på när man begått svåra brott som ung?
– Vi lyfter många gånger fram olika typer av praktiska utbildningar, såsom hantverk, industri och verkstad, säger Julia Gustavsson.
Fryshuset: Stoppa barnfängelser
Efter den allvarliga kritiken som tidigare hotade leda till en stängning av ungdomshemmet Tysslinge, gjorde Sis om organisationen och bemanningen. Myndigheten skapade också ett nytt säkerhetsarbete, och man storsatsade på skola. Idag finns också fyra psykologer för de unga på Tysslinge.
Fryshuset tycker att den stora förändringen är en god anledning att låta dömda barn stanna kvar på Sis ungdomshem, istället för att sätta dem i fängelse.
– Man behöver tänka om och se vad det är som gäller nu, säger Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset.
SVT har sökt justitieminister Gunnar Strömmer.
KRITIKEN MOT BARNFÄNGELSER OCH STRAFFBARHETSÅLDERN
Enligt Statens institutionsstyrelse som idag vårdar brottsdömda under 18 år, så kommer dessa barn ofta från samhällets mest utsatta miljöer.
Remissinstansen Fryshuset, som möter barn i häkten och i avhopparverksamhet, pekar på att repressiva åtgärder riktade mot unga snarare ökar risken för återfall och fortsatt kriminalitet. Vuxna gängkriminella tvingar och hotar barn att begå våldsbrott, de bör i högre utsträckning betraktas som offer för detta.
Av de nio särskilda experterna i utredningen om att sänka straffbarhetsåldern, sa sju nej till förslaget. Bland kritikerna finns tingsrätter, hovrätter, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, och ledande barnrättsorganisationer. Fryshuset menar att risken finns att gängen försöker använda ännu yngre barn för sina våldsdåd.
Även FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro för Sveriges utveckling. Förslaget strider mot flera artiklar i barnkonventionen – däribland barns rätt till skydd och utveckling. Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag.
Regeringen menar å sin sida att man behöver öppna upp ”Kriminalvårdens verktygslåda” då de grova gängbrotten krupit ned i åldrarna och att de olika lagändringarna också är en viktiga för att kunna ge brottsoffer upprättelse.
