Marteena Hirmiz pratar och gestikulerar med händerna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Fint utseende” är stora tuttar, man ska ha ”timglaset”, säger Södertäljebon Marteena Hirmiz. Hennes sociala medier-flöden är likt många andras fyllt av kroppar och opererade ansikten. Hör unga om vad de möts av i sociala medier. Foto: Emma Ikekwe/SVT

Smalhetsen når ny nivå – forskare vill ”vaccinera” unga mot ätstörningar

Uppdaterad
Publicerad

”Pro-ana”-innehåll och opererade kroppar är mångas sociala medier-flöden fyllda av idag. Och det finns en direkt koppling mellan sociala medier och ätstörningar.

Nu pågår en forskningsstudie för att utveckla ett verktyg som ska förse unga med en motvikt till negativ utseendefixering.

– Vi hoppas kunna ”vaccinera” unga mot influenser i sociala medier, säger forskaren Ata Ghaderi.

På sociala medier som Tiktok och Instagram fylls mångas flöden med halvnakna kroppar, fillers och plastikoperationer.

Samtidigt rapporterar Bris om en nästan 400-procentig ökning av ätstörningsrelaterade samtal till deras stödlinje.

Vill utveckla preventiv vård mot ätstörningar

På Karolinska institutet testas just nu en digital plattform med förebyggande vård mot ätstörningar. Om plattformen visar sig vara effektiv, skulle den kunna tillgängliggöras för många fler – och på så sätt i ett tidigt skede hindra fler unga att utveckla en ätstörning.

– Den aktuella studien nu handlar om att stärka skyddsfaktorerna mot ätstörningar, berättar Ata Ghaderi, forskare inom preventiv ätstörningsvård, som leder studien.

Ata Ghaderi menar vidare att det läggs för lite resurser på preventiva insatser mot ätstörningar idag. Han tycker bland annat att det borde inrättas en preventionsmyndighet.

– De pengar vi satsar i prevention nu sparar väldigt mycket pengar och lidande på sikt.

Få killar och personer med invandrarbakgrund

Generellt finns en tydlig underrepresentation inom vissa grupper när det kommer till benägenheten att söka vård. Det handlar framförallt om killar och personer med invandrarbakgrund.

– 10–15 procent ska vara killar, men på klinikerna ser man kanske 3–4 procent. Det har att göra med den generella tendensen för killar att inte söka hjälp, förklarar han.

Hör mer om den pågående studien i videon ovan.

BRIS-rapporten

Ätstörningar har genom åren blivit en allt vanligare anledning till att unga kontaktar Bris stödlinje. Sedan 2016 har samtalen ökat med 395 procent – under förra året inkom det i snitt 10 samtal om dagen.

Ökningen i antalet samtal om ätstörningar skedde i samband med pandemin. I rapporten beskriver man att det finns en tydlig koppling mellan ätstörningar och digitala plattformar, där normer kring utseende och vikt förvärrar sjukdomen.

I rapporten nämns bland annat så kallat ”pro-ana-innehåll”, anorexipositiva profiler som framställer sjukdomen i positiva ordalag, som särskilt farligt.

Som en lösning rekommenderar BRIS att tillgången till samtalsstöd bland barn ska utökas, bland annat inom elevhälsan. Detta för att fånga upp och tidigt ge stöd till barn som riskerar att utveckla en ätstörning.

Källa: Barnrapporten 2025

Här kan du få hjälp

Om du är under 18 kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där du bor.

Om du är vuxen kan du boka en tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller hos din företagshälsovård. Du som är upp till 20–25 kan också kontakta en ungdomsmottagning.

I allt fler regioner finns speciella ätstörningsmottagningar. På vissa av dem behöver du få en remiss från elevhälsa eller vårdcentral, på andra kan du själv ta kontakt.

Du kan få hjälp med var du kan söka vård genom att ringa 1177.

Det finns också olika föreningar som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Till exempel Frisk och Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) eller föreningen Shedo, som är specialiserad på både ätstörningar och självskadebeteende.

Källa: Vårdguiden och 1177.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.