80-plussaren Henn Avasalu var 19 år när han gick med i Södertälje Båtklubb 1957. Alltså året innan Pele avgjorde VM-finalen på Råsunda mot Sverige. Eller samma år som alla barn i Sverige började vaccineras mot polio och Bondeförbundet bytte namn till Centerpartiet.

Kom hem blöt

Sedan dess har han ägt sammanlagt åtta segelbåtar, korsat Ålands hav arton gånger och är en av klubbens tio äldsta medlemmar. Han är född i Estland men uppväxt i Södertälje.

– Jag såg ständigt båtar och fartyg flyta förbi mig som liten. Jag var alltid på, i eller vid vattnet. Och jag kom ofta hem blöt, säger han.

Genom åren har han kryssat sig förbi kobbar och skär, känt vinden i seglen på öppet hav och avverkat tusentals sjömil.

– Det bästa har varit alla upptäcktsresor till andra länder och hamnar. Med båt har jag och hustrun tagit oss till Höga kusten, Bornholm, djupt in i Finska viken och ner till de danska öarna.

Svårt att välja favorit

Men att välja favoritfärden genom alla år blir svårt.

– Ålands skärgård är speciell och Höga kusten är ju så vackert med sina berg. Men sedan ska man inte glömma det vi har utanför vår egen tröskel; Stockholms skärgård. Den är världsunik.

Men varför måste man vara medlem i en klubb, segla kan du väl göra ändå?

– Båten måste ha ett hem, en vinterplats. Men sedan är det ju socialt också förstås. Man har fått många kompisar här genom åren.

Vad är det bästa med seglingen?

– Känslan. Att segla är inget ytligt intresse. Det är något man sysslar med livet ut.

Ingen båt kvar

Och just därför fortsätter Henn Avasalus medlemsskap i klubben trots att det är några år sedan han sålde sin sista båt.

Han dyker fortfarande upp på ”ärtor och punsch” en torsdag i månaden, och när klubben ska firas är han på plats.

160 medlemmar förväntas komma till firandet som hålls i Stadshuset under lördagen.