– Det vi gör i Södertälje här är att försöka bygga ett system där vi jobbar underifrån med barn och ungdomar som vi har i skolorna, och där man har olika färger till olika fraktioner. Plast har en färg och papper har en färg och så vidare, så att barnen ska känna igen det här, säger Tomas Thernström, avfallssamordnare i Södertälje kommun.

Ett växande arbete

Therström menar att konceptet kommer att implementeras även på arbetsplatser och i hemmen framöver. Kommunen strävar framåt i renhållningsarbetet och planerar bland annat ett starkare samarbete med bostadsbolagen under kommande år.

Hyresgästerna ska kunna källsortera i hemmet i allt högre grad, och samma typ av färg- och symbolsystem som arrangerats i skolorna kommer att finnas i relation till den utökade mängd sopkärl som planeras att installeras i soputrymmet under diskbänken i allt fler hem framöver.

– Jag vet inte man kan säga att Södertälje är en renare stad än andra, men man kan säga att Södertälje gör mycket mer än många andra kommuner, menar Thernström.

Nedskräpning i relation till otrygghet

Att arbetet hittills mestadels utgått från barn i skolorna beror på en rad aspekter, men främst att det finns större möjligheter till att påverka i den änden, menar Thernström. Men man har också sett samband mellan nedskräpning och otrygghet.

– Det finns olika teorier kring att små brott leder till större brott till exempel. Då gäller det att stoppa de här problemen i ett tidigt stadium, fortsätter han.

Rankar högt de egna i nätverket

Håll Sverige rent rankar varje år Sveriges kommuner utefter arbetet med nedskräpning, och Södertälje ingår även i ett samarbete med föreningen. Samtliga ca. femtiotalet kommuner som är en del av Håll Sverige rent-nätverket är också placerade högst upp på listan bland Sveriges 290 kommuner.

Hur kommer det sig?

– Jag tror att sambandet är att de kommuner som är högt upp på listan är Håll Sverige rent-kommuner, och de jobbar förebyggade med nedskräpningsfrågan, och försöker förebygga den.

I högre utsträckning än andra kommuner?

– Ja, jag skulle tro det, att man har en högre mognadsgrad för de frågorna. Där har man då haft möjliget att arbeta med de frågorna på ett annat sätt och även lyfta in dem i styrdokument och annat, säger Tomas Thernström avslutnigsvis.