Om man kokar sitt ris på rätt sätt, försvinner merparten av arseniken. Foto: SVT/TT

Livsmedelsverket: Koka bort arseniken ur julgröten

Uppdaterad
Publicerad

Gröt till jul har varit självklart i några hundra år men det kan vara dags att ändra på en sak: Hur vi kokar vår risgrynsgröt.

På Livsmedelsverket gjorde man för två år sen studier på hundratalet sorters ris och hittade höga halter av den cancerframkallande tungmetallen arsenik. Och även grötris innehåller arsenik.

Men samtidigt upptäcktes en positiv sak: Om man kokar ris som man kokar pasta – alltså med mycket vatten som man häller av, försvinner merparten av arseniken.

– Det handlar om uppåt 70 procent av all arsenik, så det är ju bra, säger Lilianne Abramsson-Zetterberg, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket.

Ligger under gränsvärdet

SVT har pratat med de stora handlarna och alla säger att halterna av arsenik i deras grötris ligger under det gränsvärde på 0,2 milligram per kilo som infördes inom EU i januari 2016.

Även om det rör sig om små mängder totalt sett förvånades man på Livsmedelsverket över hur procentuellt sett mycket av giftet som försvann om man kokar riset med mycket vatten.

– Det var glädjande att se för då kan man ju informera om att det här tillagningssättet har en betydelse för hur mycket arsenik vi får i oss från riset, säger Lilianne Abramsson-Zetterberg.

Fakta: Arsenik i ris

  • Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i varierande halter i berggrunden och tas upp via växter via jorden eller bevattningsvattnet. Människor får i sig arsenik främst via dricksvatten och viss föda.
  • Halterna av arsenik varierar naturligt mellan olika platser på jorden och kan dessutom variera från en åkerlapp till en annan, vilket gör det svårt att slå fast om ris från ett visst land eller region innehåller högre eller lägre halter.
  • Det spelar ingen roll om man köper ekologiska risprodukter eller inte. Ämnet återfinns i båda kategorierna.
  • Arsenik är cancerframkallande och kronisk exponering för arsenik kan ge upphov till många hälsoeffekter som hjärt-kärlsjukdom, leverskada, kronisk hosta, diabetes och neurologisk påverkan, framförallt hos barn.

Källor: Livsmedelsverket/Karolinska institutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.