Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Anna W Gustafsson, docent vid Lunds universitet, har varit med och gjort studien om ungas ordförståelse. Foto: Johan Dernelius, SVT.

Unga allt sämre på svåra ord

Unga blir allt sämre på svåra ord. Det visar en ny undersökning från Uppsala och Lunds universitet. Och ytterst innebär det ett demokratiskt problem, menar forskarna bakom studien.

I den nya studien syns en dramatiskt minskning i ordförståelse, och det är ett problem enligt forskarna, eftersom orden som de fokuserat på är sådana som förekommer i tidningar och i det offentliga samtalet.

– De unga kanske har svårare att förstå den typ av språkbruk som är viktig vid universitetsstudier eller för att vara en aktiv samhällsmedborgare och förstå vad man talar om i politiken, säger Anna W Gustafsson, docent vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Ser samband med minskad tidningsläsning

I studien har forskarna gått igenom 900.000 svar från ordförståelsedelen av högskoleprovet mellan 2000 och 2011. Och de ser ett direkt samband mellan minskad ordförståelse och minskad läsning av papperstidningar.

– Tidningsläsandet ökar ju på nätet, men det har inte alls kunnat kompensera för papperstidningsläsandets minskning, säger Anna W Gustafsson.

Ord med engelskt ursprung på uppgång

Enligt forskningsstudien från Uppsala och Lunds universitet så är det ord med svenskt eller germanskt ursprung som minskat mest i förståelse, som till exempel pådrag, tjänlig och varsko.

Samtidigt ligger kunskapen om ord med latinsk eller engelskt ursprung kvar på samma nivå, och i vissa fall till och med förbättrats. Exempel på sådana ord är entrepenör, progressiv och hybrid.

– Det är förmodligen en ganska komplex förklaring som har att göra med globalisering, engelskans inflytande, digitalsering generellt, vad vi läser och hur vi läser, säger Anna W Gustafsson.

LÄS MER: Testa dina kunskaper: Hur bra är du på ord?

Uppgift för skolan

Nu hoppas forskarna att resultaten av deras studie ska få spridning inom skolvärlden, så att lärarna kan jobba aktivt med problemet.

– Skolorna står inför en uppgift som de aldrig stått inför förut, säger Anna W Gustafsson.

Men är inte det här bara en generationsfråga? Språket förändras ju alltid.

– Språket förändras alltid, men inte alltid så fort. Den här typen av ord behöver man fortfarande kunna, säger Anna W Gustafsson.

Generationsklyfta i språket

Brahim Harrouni.

Gymnasieeleven Brahim Harrouni håller inte riktigt med om att de ”svåra orden” är nödvändiga att kunna.

– Vissa av de här orden finns det nyare ord för i dag. Så varför ska man använde de gamla, säger han.

Högskolestudenten Rebecka Ekblad tror dock att ett problem är att det kan skapas en generationsklyfta i språket.

– Det blir en stor skillnad mellan unga och vuxna. Det blir svårare att ha konversationer med de som är äldre och att läsa gamla texter, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer