Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Det finns många anledningar till att folk vill ha med sig matlåda idag tror Paulina Rytkönen docent i ekonomisk historia på Södertörns högskola. Foto: SVT/TT

Vi äter mer på restaurang – men matlådan hänger kvar

Vi äter allt mer ute på restaurang. Förra året ökade restaurangförsäljningen på kvälls- och lunchrestauranger med närmare 6 procent i landet. Men matlådans tid är inte förbi.

Lunchen har utvecklats från 70-talets ljumna falukorv som låg och väntade i plåtburken, den så kallade ”snuskburken”, till en uppsjö av valmöjligheter. Men hur vi väljer att spendera lunchen och vad vi stoppar i oss beror mycket på omständigheterna.

Läs mer: Så lagar du mat under tio kronor

– Det hänger ihop med vad vi lever i för tidsålder. Under 70-talet var det mycket den här plåtlådan, men under andra hälften av 80-talet när man pratade om yuppienallar och folk gick på stan efter jobbet och drack en ramlösa för 50 kronor så var det kanske inte lika populärt att ta med sig matlåda, säger Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia på Södertörns högskola.

Konjunkturkänslig låda

Vår benägenhet att välja matlåda har ett samband med konjunkturen, och det syns bland annat på SCB:s statistik som visar att kvälls- och lunchrestaurangerna ökade sin försäljning med närmare 6 procent förra året jämfört med 2015.

– Jag tror att vi är på toppen av vågen. Just nu tror jag inte att det är så många som har en oro för sin ekonomi och vi gör helt enkelt saker som vi tycker om. Valet mellan matlåda och lunchrestaurangen är mer en smaksak, säger Jan Borg som var ansvarig för den nu nedlagda stiftelsen Lunchfrämjandet.

När Jan Borg drev stiftelsen Lunchfrämjandet publicerades flera undersökningar om våra lunchvanor där en av slutsatserna är att storstadsbor väljer restauranger och folk i glesbygden väljer lådan.

Kan betala mer

Utbudet var nämligen viktigare än priset.

– Vi är villiga att betala mer för lunch än vad det kostar idag, i några undersökningar har vi frågat hur mycket man är villig att lägga och ofta handlar det om 10-15 kronor mer än vad det kostar idag. Vi tror att den gränsen flyttar framåt hela tiden, säger han.

Klimatförändringar bidrar

Men matlådans dagar är långtifrån över, och det har bland annat med klimatförändringarna att göra tror Paulina Rytkönen.

– Idag kan du ju vara väldigt högavlönad och ändå ha en matlåda med dig därför att du vill veta vad du stoppar i dig, eller för att du tänker på jordens resurser, eller för att matlådan helt enkelt skapar gemenskap, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer