Rökfria sjukhusområden infördes som en del i folkhälsoarbetet, bland annat för att sjuka personer inte ska behöva utsättas för passiv rökning.
– Vi är fortfarande väldigt nöjda med det här beslutet. Sedan är det inte alla som följer det, men det är något vi får fortsätta jobba med, säger Katarina Gustafson, folkhälsoplanerare i landstinget.
Städningen av områdena har fått utökas för att hålla fimparna borta. Under hösten har landstinget också haft tobaksinformatörer ute som pratat med de personer som ändå rökt på områdena.
Mest positivt gensvar
En av informatörerna är Eva-Lena Kohn, hälsoutvecklare.
– Ofta har de inte uppmärksammat skyltningen och kanske trott att de stått tillräckligt långt ifrån och att det har varit okej, säger hon.
På det hela taget har det varit positiva reaktioner från allmänheten.
– De flesta förstår ju varför vi jobbar med det här. Vi vet ju att tobaken är en så stor orsak till ohälsa och för tidig död, säger Katarina Gustafson.
Rökförbud i entréer
Hon välkomnar den nya lagen om utökat rökförbud, bland annat i entréer, som riksdagen klubbade nyligen och som träder i kraft vid halvårsskiftet nästa år. Men det handlar om en skyddslag, så polisen kommer inte att kunna bötfälla rökare utanför sjukhuset.
– Men det blir tydligare vad som gäller vid entréer och vi tror verkligen att den nya lagen kommer att bli till hjälp, säger hon.
Stöd vid rökstopp
Om införandet av rökfria sjukhusområden också fått fler att sluta röka har man inte kartlagt. Men landstinget har satsat på mer information för den som vill sluta.
– Det finns bra stöd att få, och det är också kostnadsfritt och det är enkelt, säger Katarina Gustafson.
Rökningen i siffror
9 procent av sörmländska kvinnor och män röker dagligen
4 procent av niondeklassarna röker dagligen
17 procent av nyfödda barn (0-4 veckor) har fäder som röker
6 procent av nyfödda barn har mödrar som röker
5 procent av sörmlänningar med eftergymnasial utbildning röker
15 procent av sörmlänningar med förgymnasial utbildning röker
(Siffrorna gäller 2017)