Anorexian tog över Katarina Tomczyks liv. Nu vill hon förändra sitt liv. Foto: SVT

Katarina valde livet efter 30 år av anorexia

Uppdaterad
Publicerad

När Katarina Tomczyk fött tre barn vid 33 års ålder, blev hennes anorexia så allvarlig att det var fara för hennes liv. Vändningen kom först när läkarna ifrågasatte om hon kunde ta hand om sina barn.

En procent av kvinnor i åldern 13 till 30 år tros vara drabbade av ätstörningen anorexia nervosa. Katarina Tomczyk från Torshälla har lidit av ätstörningar hela sitt liv, och det eskalerade när hon fick barn. När hon sedan fyllde 33 år, spårade det ur och hon blev svårt sjuk. Hon vårdades i flera omgångar på ett sjukhus i Stockholm med vård dygnet runt. Kvar hemma i Eskilstuna fanns hennes man och tre barn.

Fick hjälp att söka vård

Katarina jobbade med tonåringar på en skola, och trots att hon inte själv insåg hur sjuk hon var, hade hon oroliga kollegor. En dag tog rektorn och skolsyster henne åt sidan. Nu fick hon hjälp att söka vård.

– Självbilden då, som sjuk ... Det var ju att man var stor som ett hus. Enorm. Man dög inte till någonting. Och man ville hela tiden prestera för att någon skulle säga att man gjorde någonting bra, berättar Katarina.

Svårt att förstå

Katarinas dotter Isabella, gick i lågstadiet när hon först fick veta att hennes mamma var sjuk.

– Det kom som en chock, det var svårt att förstå sjukdomen. Eftersom jag var så ung hade jag ingen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det är ju inte bara att ta en medicin så blir man frisk, berättar Isabella.

”En mamma ljuger inte”

När familjen åt, stod hon och såg på. Om någon frågade om, eller vad hon hade ätit på jobbet hade hon alltid en påhittad meny som hon hade komponerat och memorerat under dagen.

– Man kollar ju inte vad ens mamma äter, det ska man inte behöva göra som barn. Det är stor skillnad på en kompis och en mamma, en mamma ljuger inte, säger Isabella.

Men sjukdomen hade total kontroll över Katarina.

– Jag ljög om allt, jag matade sjukdomen med det sjuka, säger Katarina.

Vårdades i tio år

Katarina var sjuk i flera omgångar. Under tio års tid fick hon vård i Stockholm och var inlagd under längre perioder.

– Det blev en annan vardag eftersom mamma var borta så mycket. Jag blev ledsen när hon lämnade mig vid skolan, för då visste jag att jag inte skulle få se henne på flera veckor. Jag följde henne med blicken när hon åkte tills hon kom runt hörnet. Då kunde jag inte se henne längre, säger Isabella.

Läkarna hotade med socialen

Det som till slut fick Katarina att möta sin största rädsla och ta itu med sjukdomen var när läkarna i Stockholm hotade att anmäla henne till socialen.

– ”Vi tycker inte du är kapabel att ta hand om dina barn” sade de till mig, säger Katarina. Även min man sa att han skulle lämna mig om jag inte tog tag i sjukdomen, berättar hon.

Rädslan över att bli ensam och att inte få se sina barn växa upp gjorde att Katarina vågade.

– Det var jättejobbigt, jag grät och hade mycket ångest, men jag backade aldrig, säger hon.

Valde livet

Nu är det fem år sedan Katarina Tomczyk skrevs ut från sjukhuset.

– Först tänkte jag att jag kunde göra som jag ville, fortsätta gå tillbaka till det sjuka. Eller så kunde jag bli frisk. Och den banan har jag valt, och den har jag stannat på, säger Katarina.

Olika ätstörningar

Anorexi

Om man har anorexi bantar man kraftigt eller fastar. Bantningen beror på en rädsla för att gå upp i vikt och bli tjock. Självbilden och uppfattningen om den egna vikten och utseendet är ofta förvrängt. Självkänslan brukar vara mycket beroende av vikt och kroppsform. Ofta kan man ha problem med depressionångest, tvångstankar och tvångshandlingar. Utebliven mens är också ett vanligt tecken på anorexi.

Bulimi

Om man har bulimi hetsäter man och försöker sedan göra sig av med maten, oftast genom att kräkas eller använda laxermedel. Bulimi utvecklas oftast i sena tonår. Om man har bulimi kan självkänslan vara starkt beroende av kroppsformen och vikten. Det är vanligt att man får depressioner och självmordstankar om man har bulimi. Många drar sig undan sin omgivning och isolerar sig, eftersom man skäms för sina problem. Vissa använder alkohol eller droger för att dämpa matlusten. En del börjar skada sig själva.

Ätstörning utan närmare specifikation

Diagnosen ätstörning utan närmare specifikation UNS, eller atypisk ätstörning, kan man få om man har många, men inte alla, kännetecken för anorexi eller bulimi. Till exempel kan man ha tydliga tecken på anorexi men inte ha förlorat sin mens, eller man kanske drar sig undan från sin omgivning och äter i ensamhet.

Hetsätning

Hetsätsningsstörning, som också kallas BED (binge eating disorder), innebär att man har perioder då man hetsäter men utan att försöka göra sig av med maten efteråt genom att exempelvis kräkas. Om man får hetsätningsstörning har man tidigare ofta haft anorexi eller bulimi. Man kan bli kraftigt överviktig. Man har ofta psykiska problem i botten som behöver lösas. Det finns kunskap om hetsätning och möjlighet att få hjälp.

Ortorexi

Ortorexi är ingen vedertagen medicinsk diagnos.  Man strävar tvångsmässigt efter att vara hälsosam på ett så överdrivet sätt att det i stället leder till ohälsa. I stället för att drivas av en stark strävan efter att bli smal, drivs man av att få kontroll över kroppen och uppnå en viss livsstil. Fixeringen vid mat och träning tar över en stor del av ens liv.

Idrottsanorexi

Idrottsanorexi är en annan variant av anorexi, men ingen vedertagen medicinsk diagnos. Om man till exempel är idrottare och tränar mycket samtidigt som man har svårt att äta så pass mycket som kroppen behöver, så kan man utveckla symtom på anorexi.

Källa: 1177 Vårdguiden

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.