Det nya språket

Uppdaterad
Publicerad

Vi skriver mer än någonsin. Tack vare internet och mobiltelefoner har i synnerhet ungdomars skrivande ökat.

Men det finns också en oro för att sms- och chatt-språket får negativa effekter på det svenska språket.

Runt 100 sms om dagen. Så mycket skriver niondeklassarna Niklas Westerberg, Cecilia Ahlin och Per Berg.

Sms-språket ska vara kort och snabbt, med rent talspråk, improviserade förkortningar, strukna vokaler och smileysar.

Svenskläraren Lotta Berlin på Djäkneparksskolan i Norrköping har sedan några år tillbaka sett att sms-språket ibland lämnar avtryck i skolarbetet.

– Jag hittar en del förkortningar och så i den löpande text som eleverna skriver. Men jag måste säga att de är ganska duktiga på att hålla isär sitt eget språk som de har tillsammans när de sms:ar eller chattar, och det de skriver i skolan, säger Lotta Berlin.

– Jag kan skilja på det. I skolan kan jag skriva korrekt svenska och ute bland mina kompisar kan jag skriva på ett annat sätt, säger Per Berg.

Vi ber Per Berg, Cecilia Ahlin, Niklas Westerberg och Sandra Knezevic att skriva ner de sms-språksord de använder mest. De väljer;

IOFS – I och för sig

OMG – Oh my God

IAF – I alla fall

Äre – Är det

Sedan beger vi oss till Nyköping för att se hur stor förståelsen egentligen är. Och det visar sig att få personer på stan kan luska ut vad våra ord står för.

– Jag tycker inte att man får skriva så här, det är fel grammatiskt, säger Nathalie Ramos.

– Men det är skönt att skriva så ibland, inflikar väninnan Suzana Srbinovska. Men ibland förstår man inte. Ibland kan jag sitta i en halvtimme och undra vad folk skriver.

– Jag tror att det leder till att vi får ett torftigt språk, säger Eva Boström.

Hur mycket påverkar då sms-språket vårt vanliga språk? Ganska lite, menar Jan Anward, som är professor i språk och kultur vid Linköpings universitet.

– Ungdomar har alltid haft egna språk. Det brukar gå över när man blir vuxen.

Jan Anward poängterar att sms- och chatt-språk är ett skrivet samtal, något som är helt nytt.

– Det är något som vi aldrig haft förut i historien, säger Jan Anward.

Han menar att de yngre generationernas plötsligt flitiga skrivande – även om det inte skrivs på det traditionella sättet – leder till att vi blir bättre på att läsa och skriva.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.