De flesta människor styrs av en likartad 24 timmars dygnsrytm, men det finns vissa biologiska variationer som avgör om du är en morgonmänniska, kvällsmänniska eller någonstans däremellan. Det bästa är att matcha arbetstid med individuell dygnsrytm, menar sömnforskaren Christian Benedict.

– Det finns många befolkningsstudier som visat att människor får sämre välmående när de jobbar emot sin egen rytm. Det finns också studier som visat att en anpassning kan minska sjukfrånvaron och öka prestationen på arbetsplatsen, säger han.

Tonåringar presterar bättre sent på dagen

Han berättar att vår dygnsrytm också förändras med åldern. När vi går igenom puberteten är vi kvällsmänniskor och tjejer lägger sig som senast när de är 20 år och killar 21. Därefter vänder det och vi blir stegvis mer och mer morgonmänniskor.

– Därför är det till exempel inte alltid bra för tonåringar att skoldagen börjar tidigt på morgonen. Studier har visat att de generellt presterar bättre senare på dagen.

Men det finns även yttre faktorer som påverkar vår dygnsrytm. En som motionerar och äter sent och exponeras för mycket ljus sent på kvällen, från till exempel surfplattor, förskjuter sin rytm och tenderar att bli en kvällsmänniska. Även brist på dagsljus under de mörka vintermånaderna kan påverka rytmen.

– Det man kan göra då är att gå ut en sväng under morgontimmarna för att få lite ljus.

Utmaning för nattjobbare

Trots att det finns individuella variationer mellan individer förväntar sig hjärnan sömn och återhämtning under natten. Detta gör att kroppen påverkas extra mycket av nattarbete.

– Det är lite som jetlag. Men problemet är att du inte kan synka dig med den nya tidzonen för du är kvar i Sverige. Och under morgonen när man vill gå hem och lägga sig finns det ljus och den inre klockan får information om att det är en ny dag och att det är dags att sätta igång och då kan det vara svårt att sova. Det är en stor utmaning, säger Christian Benedict.