Det är Utterviks samfällighetsförening med 274 fastigheter som står bakom initiativet att sätta ut kattburar för att bli av med herrelösa katter, något som ska vara ett problem i det lilla samhället.

– Vi uppskattar antalet katter till ungefär 20. De går omkring i området och tigger mat och deras beteende är sådant att man förstår att de här katterna inte har en matte eller husse, säger Staffan Tilling, vice ordförande i Utterviks samfällighetsförening.

Innan Utterviks samfällighetsförening bestämde sig för att avliva de hemlösa katterna var de i kontakt med både ett katthem i Nyköping, som inte hade plats för katterna, och med Länsstyrelsen i Sörmland. Avlivningen av katterna var enligt föreningen deras sista utväg. Men efter dagens motreaktioner på bland annat sociala medier kommer katterna att få leva vidare och tas hand om Svenska Kattskyddsförbundet.

”Bättre att avliva än att låta dem lida”

Enligt länsstyrelsen i Sörmland har föreningen all rätt att avliva hemlösa katter.

– Det finns en lag, den så kallade tillsynslagen, anger att en katt som antas vara övergiven eller är förvildad får dödas av jakträttshavaren eller någon som företräder den, säger Ulrike Segerström, djurskyddshandläggare och samordnare vid Länsstyrelsen i Sörmland.

Det finns ingen vildkattpopulation i Sverige och de förvildade katterna går under samma djurskyddslag som hemmakatterna, en lag som säger att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

– Katter som inte har ett hem får inte regelbundet foder och vatten, de riskerar att frysa ihjäl på vintern och går ofta undernärda och magra, säger Ulrike Segerström.

Synen på katthem skiljer sig

Enligt länsstyrelsen finns det andra sätt att ta hand om de vilda katterna än att avliva dem. Katthem är ett sådant. Men man tvivlar på att det är en bättre utväg.

– Dessa katter är inte vana vid människor och har svårt att bli trygga vid oss så en katt kan må dåligt av att få bo i en box på ett katthem. En del katter kan bli socialiserade men det tar lång tid och man kan ifrågasätta om det är värt det, om man gör det för sin egen skull eller för kattens skull. Katten vet ju inte att den ska sitta i en bur i tre månader för att bli återanpassad, säger Ulrike Segerström.

Men enligt Svenska Kattskyddsförbundet är det en förlegad syn.

– Det är en förlegad syn på hur katthem fungerar. Våra katter sitter absolut inte i några trånga kattburar utan de flesta rör sig fritt på hemmet. Vi har även personal som är specialiserad på att arbeta med den här typen av katter och som når resultat väldigt snabbt, säger Ewa Edström, vice ordförande på Svenska Kattskyddsförbundet.