Hon har tagit på sig en tjock orange tröja, en brun keps under vilken det sticker fram lite löst hår som döljer hennes riktiga hårfärg och på fötterna sitter högklackade stövletter. Inget av det brukar hon ha på sig i vanliga fall. Och när Maja Östlund träffar oss är det på ett villkor. Hon vill förbli anonym och hennes hemlighet ska inte avslöjas.
– Jag var tre år gammal när jag kom fram till att jag egentligen var tjej. Min mamma har berättat att jag pekade på älvor och prinsessor i böcker och sa att det där är jag. Då sa hon att jag inte kan vara prinsessa och älva för att jag inte är flicka. Och då tittade jag på henne som att hon var helt dum i huvudet.
Vuxna bestämmer Majas könstillhörighet
De vuxna lärde Maja att hon inte var tjej. Hon hade ju en snopp, sa de. Så hon provade att leva som heterosexuell man. Fast hon egentligen var tjej och gillade killar.
– Det var väldigt fel mot mig själv och jag tror att det skadade mig ganska mycket. Jag lärde mig helt enkelt att jag inte var tjej tills jag var 22. Då kunde jag inte fortsätta ljuga. Så då tog jag tag i det och gick en utredning för könskorrigering.
”Jag blev som en form av fetisch”
Efter det började Maja leva som kvinna. Och till en början var hon öppen med sin bakgrund. Människor i hennes hemstad kände ju henne sedan tidigare.
– Men sen blev det så att de enda killarna jag kunde träffa var sådana som attraherades av mig på grund av att jag hade ett annorlunda förflutet. Så jag blev som en form av fetisch för en viss typ av killar och det ville jag absolut inte vara. Det var ungefär som att jag skulle ha en böld någonstans som jag skämdes för och att killar var ute efter mig just för att jag hade den här bölden som jag själv bara ville bli av med.
Maja valde att lämna sin hemstad och flytta till Eskilstuna. Hon ville inte längre ses som en transperson, utan som en vanlig kvinna.
– Det var när jag flyttade till Eskilstuna som jag började skämmas över mitt förflutna för att jag ville hålla det hemligt. Och när jag skämdes över mitt förflutna så skämdes jag också över en del av mig. Och andra som var öppna med samma bakgrund skämdes jag också över.
Kärlek på villkor
Maja träffade en kille i Eskilstuna. Han valde att stanna i förhållandet när Maja berättade om sin bakgrund. Men han villkorade deras kärlek.
– Vi hade en överenskommelse att om min bakgrund skulle komma fram så skulle vi ljuga och säga att han aldrig visste någonting. Jag tror att det kanske bidrog väldigt mycket till mina skamkänslor över mitt förflutna för att vi skulle säga till hans anhöriga att jag nästan hade lurat honom så att han skulle ha ryggen fri om det skulle komma fram.
Hellre skam än avslöjad hemlighet
Idag skäms inte Maja på samma sätt. Hon har träffat en ny kille som inte bryr sig om hennes bakgrund och hon har vänner som hon vågat berätta för. Men de människor är få.
– Om det inte var hemligt skulle skamkänslorna försvinna. Det vet jag för jag har ju provat att leva öppet med mitt förflutna. Men samtidigt skulle jag kanske inte bli sedd som en vanlig tjej längre. Och jag lever hellre med känslan att jag skäms över något med mitt förflutna bara för att jag så gärna vill kunna leva som en vanlig kvinna.
”Jag vill bara fortsätta leva som jag gör”
Maja tror att det skulle vara lättare att leva som transsexuell om kön inte hade så stor betydelse. Och om människor förstod att det inte handlar om val. Maja känner att hon aldrig haft något val, att hon alltid varit en kvinna.
– Jag drömmer om att få fortsätta leva som jag gör idag. Jag tycker att jag har ett väldigt bra liv. Jag har en helt fantastisk familj och pojkvän och jag har ett jobb som jag trivs med. Jag vill bara fortsätta leva som jag gör.