Alldeles bredvid det som i dag framstår som huvudbyggnaden på Julita gård reste sig en gång i tiden, med största sannolikhet, en ståtlig klosterkyrka. Klostret i Julita var aktivt från 1100-talet och en bit in på 1500-talet. Utgrävningen ska mynna ut i en förbättrad kunskap om klosterlivet i just Julita.

– Det finns ganska lite dokumenterat kring det här klostret, man har mycket mer om Alvastra, Varnhem och Nydala som är de andra cisterciensklostren från 1100-talet, säger Gustav Olsson, avdelningschef på Nordiska museet.

Ett arkeologiskt drömjobb

Klosterruinerna grävdes fram första gången på 1970-talet och även på 1990-talet men ny teknik för datering av tegel ledde till en ny utgrävning. Man tittar också närmare på två helt nya platser som ser dagens ljus för första gången på hundratals år. Utgrävningen beskrivs som något av ett drömjobb för arkeologerna på Statens historiska museer.

– Penslar fram ett tegelgolv på en klosterkyrka från kanske 1100- eller 1200-tal, det gör jag ju inte varje dag, säger arkeologen Hanna Menander.

Allt grävs igen

När utgrävningen är klar grävs allt igen för att skydda ruinerna från väder och vind. Och speciellt den kallare årstid som står för dörren.

– Kommer det in vatten i teglet då blir det frostsprängning och det blir förstört, säger Gustav Olsson.