Samtliga partier, med undantag för Miljöpartiet, var för en återremittering. Huvudargumentet var att de ekonomiska konsekvenserna i nuläget inte är tydliga nog.

– Vi vill ha en ekonomisk utredning som visar hur konsekvenserna blir för Gnesta vid ett länsbyte, säger Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) anser att detta är ett rimligt ställningstagande.

Han säger att ett länsbyte skulle medföra kostnader på cirka 50 miljoner kronor årligen – pengar som antingen skulle behöva komma från besparingar eller skattehöjningar.

– Det skulle behöva belysas hur vi ska hantera det här, säger han.

”Ödesdigert beslut”

Kukkamaria Valtola Sjöberg (MP) menar däremot att det underlag som finns är tillräckligt för att en folkomröstning ska kunna genomföras.

– Vi anser att det är jätteviktigt att vi får till en folkomröstning i år, säger hon.

I praktiken innebär dock gårdagens beslut att det inte kan bli en folkomröstning i år. Tiden räcker inte till, menar hon.

– Min bild är att det handlar om att man fått kalla fötter. Jag uppfattar det som ett ödesdigert beslut för Gnesta, säger Valtola Sjöberg (MP).

Nästa mandatperiod

Miljöpartiet i Gnesta vill se folkomröstningen i samband med höstens val.

Socialdemokraterna och Moderaterna håller med om att det finns fördelar med att ha den i samband med valen, men både Johan Rocklind (S) och Ann-Sofie Lifvenhage (M) betonar att Trosa kommun ändå fick ett fullgott valdeltagande vid sin folkomröstning om ett eventuellt länsbyte.

– Det här är inget man gör i en handvändning, utan det ska vara väl underbyggt och inte framstressat, säger Lifvenhage (M).

Det ligger nu på kommunstyrelsen att utreda saken vidare.

– Jag skulle gissa på att en folkomröstning är aktuell under nästa mandatperiod, säger Rocklind (S).