Stig Siljedal och Sven-Harald Andersson var två av försvarets spitfirepiloter på F11 i Nyköping. Till vänster en bild från 1950 på ett av planen. Foto: SVT Bild

Svenska piloter flög mytomspunna planet – träffas 60 år senare

Uppdaterad
Publicerad

1948 köpte svenska flygvapnet 50 Spitfireplan, som stationerades på flygflottiljen F11 i Nyköping.

– Man saknar planet eftersom det är ett underbart flygplan att flyga, säger 83-årige Sven-Harald Andersson från Oxelösund.

Han skulle fylla 19 år när han kom till F11 och började övningsflyga Spitfire.

– Vi var ganska unga allihopa, och det var en ganska häftig maskin att komma till, säger han.

Drygt 60 år senare möts Sven-Harald och några andra Spitfirepiloter på flygmuseet vid Skavsta för att prata gamla minnen. Museet gör en film där piloterna intervjuas om tiden när de flög Spitfire.

”Har ett skimmer”

Stig Siljedahl från Ystad hänvisar till skalden Esaias Tegnér, när han ska beskriva planet.

– Han har ju skrivit en dikt som heter ”Där låg ett skimmer över Gustafs dagar”. Det är ungefär vad man kan säga om Spitfire. Den har ett speciellt skimmer och aura.

Spitfire var ett jaktflygplan som användes av det brittiska flygvapnet under andra världskriget. De plan som svenska flygvapnet köpte var obeväpnade och användes som spaningsplan fram till 1955.

Bara några delar kvar

– I början på kalla kriget flög de in över Baltikum och tog bilder på hamnar och så, men när jag kom hit hade de slutat med det. Vi höll oss till territorialgränsen, berättar Sven-Harald Andersson.

På Flygmuseet F11 vid Skavsta flygplats finns bara några delar kvar av Spitfireplanen, bland annat en instrumentpanel.

– Det bedrövliga är att de skrotades ju. Det var ingen som tänkte på att dessa maskiner som man manglade ner några år senare skulle kosta 20 miljoner kronor styck om man skulle ha ett, säger Stig Siljedahl.

Se hela inslaget på SVT play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.