– Vi tycker att valfrihet är jättebra, men vi tycker att det är självklart att våra skattemedel används till mat som är hållbar för hälsan och miljön, säger Anna-Karin Quetel, nutrionist på Livsmedelsverket.

Kritiken handlar främst om att skolorna ska bli bättre på att ställa krav på vilka restauranger eleverna kan välja att äta på.

Ohälsosamma matvanor

Myndigheten menar även att skolorna frånsäger sig ansvaret som skola när man ger eleverna möjlighet att vällja.

– Vi ser också att ungdomar i gymnasieåldern har de mest ohälsosamma matvanorna, säger hon.

Tre av av fyra privata gymnasieskolor i Eskilstuna använder sig av matkort. Sedan 2011 garanteras alla grundskoleelever näringsriktiga skolmåltider. Men för gymnasieelever finns inget sådant lagkrav.

Olämpligt med läsk

Många av eleverna som SVT pratat med säger att de väljer snabbmat. En del säger även att man väljer menyer där det ingår läsk, trots att skolorna inte godkänner att läsk betalas med matkorten.

– Det är helt olämpligt att skolan tillhandahåller läsk till skollunchen, säger hon.

Måste ställa högre krav

Rektorerna på de tre olika skolorna tycker att matkortssystemet fungerar bra, på två av dessa har man matkort som ett enda alternativ.

– Det allra bästa är att skolan har en egen servering. Då kan man använda måltiden för att visa vad man menar med en hållbar livsstil, det är en del av skolans pedagogiska uppdrag, säger hon.

Men många av skolorna ligger centralt och det är trångt, hur ska man då göra?

– Då måste man ställa högre krav på vilka typer av rätter man ska få köpa för det här matkortet, säger Anna-Karin Quetel.