Oväntad fridykare hjälper forskare

Uppdaterad
Publicerad

Med en sändare fastlimmad på ryggen är gråsälen i Stockholms ytterskärgård i fronten på forskningen om Östersjön.

– Gråsälen är inte beroende av vädret och rör sig över stora ytor och samlar in information under flera månader i sträck, säger Olle Karlsson sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet.

Gråsälen är gjord för ett liv under vattnet och kan göra dyk på flera hundra meters djup. För första gången i Sverige tar forskare hjälp av sälen för att se hur Östersjön mår.

Vi befinner oss längst ut i ytterskärgården på ett litet skär. Runt omkring oss ligger välgödda sälungar, eller kutar som det heter. De är väl kamouflerade och syns knappt där de ligger mellan stenar, låga enar och på kala klippor.

– Det föds ganska mycket sälar här och de flesta av dem ser ut att må förhållandevis bra, säger Olle Karlsson, sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet. 

Kutarna är drygt några veckor gamla och inga vuxna djur syns till. Kutarna diar sälmamman intensivt i ett par veckor och efter det får den klara sig helt på egen hand.

100.000 sälar i början av 1900-talet

För hundra år sedan fanns det 100.000 gråsälar i Östersjön men under 70-talet höll gråsälen på att försvinna helt på grund av miljögifter. Idag har sälstammen vuxit till drygt 40.000 i hela Östersjön, i Stockholms skärgård finns uppskattningsvis cirka 5.000 sälar.

– När jag började arbeta som tillsynsman så trodde jag aldrig att gråsälen skulle klara sig men idag ger den mig hopp för andra utsatta arter, säger Gunnar Hjertstrand som har arbetat som tillsynsman sedan 70-talet för Skärgårdstiftelsen.

Sveriges bästa fridykare

Gråsälen är gjord för ett liv under vattnet och kan göra dyk på flera hundra meters djup. I ett pilotprojekt som är ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, så har man satt sändare på säl som samlar in data om dykdjup, vattentemperatur och salthalt hela vägen från ytan och ner till botten.

– Sälar har visat sig vara ett bra verktyg för att samla in oceanografiska observationer i områden där vi inte kommer åt och vi behöver förstå hur sälarna utnyttjar sin miljö, säger Olle Karlsson.

Det finns också fler fördelar med att sälarna gör jobbet. Det behövs ingen personal eller dyra fartyg för att undersöka djupa vatten.

– Gråsälen är inte beroende av vädret och rör sig över stora ytor och samlar in information under flera månader i sträck, säger Olle Karlsson.

Sändaren limmas fast på kroppen och trillar av när sälen byter päls. Idén är inte ny, den har tidigare prövats med valrossar utanför Grönland.

Tur runt Gotland

Gråsälen rör sig dygnet runt och det gör att den förflyttar sig över stora områden snabbt trots att hastigheten bara är 4 kilometer i timmen.

– En säl rörde sig till Estland och tog en tur runt Gotland, turen runt Gotland tog ungefär ett par dagar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.