Bonusfamiljen – typiskt Stockholmsfenomen

Uppdaterad
Publicerad

Mina barn och andras ungar. Fenomenet med bonusfamiljer är typiskt för storstaden. Här skiljer vi oss efter kortast tid i hela landet och när vi träffar en ny partner föser vi ihop våra barn och skaffar nya gemensamma. Utmaningarna som detta medför skildras i en ny bok, skriven och illustrerad av två bonusmammor.

Två singlar träffas. Kanske har man barn sedan tidigare. Man är nykär och tänker att om vi älskar varandra så kommer barnen också att älska varandra. Man flyttar ihop – i en typisk Stockholmslägenhet blir ett rum två, eller tre, för att alla ska få plats. Men det är inte alltid som det funkar.

– Problemen kan vara att det inte känns som en bonus fast det kallas för bonusfamilj. De vuxna ska börja knyta an till ett barn som de inte knutit an med sedan det var litet, förklarar psykologen Eva Rusz.

Om dessa utmaningar – och även roligheter – har Katharina Hultberg och Lena Asklund skrivit och illustrerat i boken Bonusfamiljen.

– Jag har tre bonusbarn själv och efter en tid råkade jag ut för olika situationer som blev lite tokiga och skrev ner dem. Och så hörde jag vad folk sa om ämnet på jobbet och i kollektivtrafiken, berättar Katharina Hultberg.

Både Katharina och Lena är styvmödrar – och ordet styvmor klingar inte alltid positivt.

– Min pojkväns pojke hade en kompis hemma. Hon frågade om jag var hans styvmor. Han svarade ”Nej, hon är snäll”. Bilden av en styrvmor är att det är någon som är elak, säger Lena Asklund.

– Jag tror att man antar att barnen huxflux kan kliva in i en bonusfamilj. Man ägnar sig inte åt sätta sig in i hur barnen tänker, vad de behöver. Man utgår bara ifrån sina egna nyförälskade känslor, säger Eva Rusz.

Och när man väl bor ihop uppstår ibland andra problem – som att det kan kännas svårt att uppfostra bonusbarnen... Fast ofta går det förstås bra och man kan sakna bonusbarnen när de åker hem till sin riktiga mamma eller pappa.

– Ett är att det blir en sådan stor kontrast. När man har tre bonusbarn varannan vecka och varannan vecka säger de hejdå och åker hem till sin mamma. Först kvällen sitter vi helt själva, det är taget ut mitt eget liv, säger Katharina Hultberg.

Psykologens bästa råd är att inte ha för bråttom.

– Ta det lite lugnt och vårda relationen. Lär känna varandras barn ordentligt. Ge barnen tid att känna sig viktiga. Satsa mycket på barnen i början, det lönar sig i längden, menar Eva Rusz.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.