Här är fartyget som kostat landstinget en miljon. Foto: svt

Elbåt upp till test

Uppdaterad
Publicerad

Landstinget vill satsa på snabba pendlingsbåtar för att underlätta trafiksituationen i Stockholms län. Och nu testas den elbåt som fått en miljon i forskningstöd.

Det går i full fart när vi följer med på en testtur i prototypen av en ny ellbåt, mellan Frihamnen och Lidingö. 24 knop går den i när skepparen Stephan de Leon testar en u-sväng på fjärden och ännu fortare kan den gå.

Fartyget kan ta cirka 70 passagerare och gå i upp till 30 knop. Och det är framför allt hastigheten som skiljer det nya fartyget från andra elbåtar i passagerartrafik. De flesta elfärjor går i omkring 10 knop.

”Luftsmörjer båten”

Den nya färjan kombinerar bland annat särskilt skrov, hypermoderna batterier och luftkuddeteknik.

Längst fram i fören under däck, bakom en liten dörr gömmer sig en del av den här tekniken.

– Här framme i fören har vi fläktutrymmet, under en vit inkapslad låda ligger en liten elmotor på 90 kilowatt som driver en stor fläkt som blåser in luft i håligheten under skrovet. Det är det som gör skrovet så energieffektivt, att vi luftsmörjer båten på ett väldigt innovativt sätt, säger Magnus Eriksson, teknisk chef Echandia Marine AB.

– Att den ligger på en luftkudde, det minskar friktionen väldigt kraftigt så att det går åt mindre energi. Och det passar väldigt bra när man har en elbåt och energitillgången är begränsad i form av batterierna, så det är kombinationen som är det fina, säger Hans Thornell, vd på Green City Ferries som utvecklar båtmodellen.

Enorma batterier under däck

Om man hukar sig och går in under däck hittar man något som ser ut som stora lådor, det är åtta så kallade batteristrängar som är inkopplade parallellt till fartygets framdrivningssystem. 

– En låda representerar en batteristräng och på den här båten har vi litium-titanat-oxid-batterier som är en väldigt exotisk typ av litiumbatterier som tål väldigt hög laddning och har väldigt lång livslängd, säger Magnus Eriksson.

Vid en riktig färd med passagerare skulle man haft många fler batterier ombord än vad man har på testbåten, förklarar Magnus Eriksson. Batterierna laddas också upp mycket snabbt, snabbare än vad man laddar en mobiltelefon.

Är de här batterierna unika?

– Om man ser på den typ av batterier som man använder på elbilar så är det en enklare typ av batterikemi, det här är en mer exklusiv batterikemi gjord för riktigt tuffa tag, enkelt uttryckt.

Ska testas för buller och svall

Testbåten är resultatet av ett forskningsprojekt till stor del finansierat med EU-pengar. Nu de närmaste veckorna ska man testa den i skärgården och Mälaren för att se hur stort svall och buller den gör. Stockholms landsting finansierar testerna tillsammans med bland annat Chalmers.

– Vi har bidragit med en miljon kronor till det här försöket, att man ska kunna testa den här båten under verkliga sjöförhållanden och det gör vi för att vi vill få en snabbare innovationsutveckling när det gäller miljövänlig och konkurrenskraftig sjötrafik och det gör vi ju för att vi vill bygga ut pendelbåtstrafiken i länet, säger Gustav Hemming (C), skärgårdslandstingsråd och fortsätter:

– Men vi har hastighetsgränser i både Mälaren och i Skärgårdshavet och det begränsar möjligheterna, men kan man få ner svall och buller så skulle man kunna häva eller höja hastighetsgränserna. Då skulle man till exempel kunna åka mellan Ekerö och Stockholm på en halvtimme istället för som idag på en timme.

Gustav Hemming ser också att man skulle kunna ha snabba pendelbåtar från Vaxholm, Nacka och Värmdö in till Stockholm.

Även om elbåten klarar testerna betyder det inte att den automatiskt börjar gå i Stockholmstrafiken, det tar landstinget ställning till när de i framtiden behöver nya båtar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer