Ett torg som försvann – ny bok om city

Uppdaterad
Publicerad

Den stora rivningshysterin i city har skildrats många gånger, men nu kommer en bok som främst vill skildra människorna och livet runt en enda plats som det tedde sig innan grävskoporna drog fram, det handlar om Brunkebergstorg.

Brunkebergstorg kan idag te sig ganska ogästvänligt, i gamla journalfilmer ser vi lite av ett annat liv. En tidig sommarmorgon, 1935, är bara gatsoparen ute på Brunkebergstorg, men några timmar senare är det full fart på droskförare och annat folk. Brunkebergstorg är ett torg som en gång hade ett rikt folkliv.

Ända sedan Gustav den tredjes tid hade här funnits hantverkare, här samlades konstnärer, tidningsmakare, modeorakel och telefonister. Det är framför allt om alla dem som före detta Stockholmspolitikern Stella Fare nu har skrivit en bok.

Livet bakom fasaderna

– Jag kände ett behov av att fördjupa bilden av Klarakvarteren, säger Stella Fare om varför hon skrivit boken.

– Man har ju mest sett de här rivningsbilderna, och det är nästan som om det rådde krig i Stockholm under de där åren. Men vad fanns egentligen bakom fasaderna? Vilka människor levde här och vad var de här kvartern för någonting? Då har jag fokuserat på Brunkebergstorg, för det är faktiskt hjärtat i Klara. Det var där allting hände och det är en fantastisk plats som förtjänar att uppmärksammas.

När gamla Klara revs och nuvarande city uppstod, förändrades torget drastiskt. Där Riksbanken står idag låg tidigare Brunkeberg hotell, ett hyreshus fullt med konstnärer och ateljéer, och till höger om Riksbanken startade faktiskt det svenska telefonundret.

Världens telefontätaste stad

Vid förra sekelskiftet var Stockholm världens telefontätaste stad och på torget fanns telefonstationen med det stora telefontornet, och tusentals telefonister, alla kvinnor, för de var billigare att anställa.

– Högst upp i telefonstationen satt alla telefonister och kopplade fram samtalen, och det var ett ständigt ryande och skrikande på de här stackars telefonisterna som gjorde så gott de kunde. Och de strejkade på 20-talet och slogs med polisen, och det här är ju en väldigt okänd historia.

Cajsa Warg och kravaller

När Stella Fare skrev boken upptäckte hon att det fanns mycket kvinnohistoria som hon inte kände till tidigare där. Förutom telefonisterna fanns här bland annat modeorakel och framför allt, Cajsa Warg, hushållerskan som blev en av våra mest kända kokboksförfattare.

– Hon tjänade som hushållerska här, och så fick hon ett arv från sin mamma som gjorde att hon kunde förverkliga sin dröm att skriva den här boken, som gav råd till unga fruar.

Det var inte bara frid och fröjd. 1848 var det kravaller, det var revolution i Europa och folk ville avskaffa adelns privilegier. Polischefen satt på Operan och lyssnade på Jenny Lind när han kallades ut för att ta itu med situationen, och han fick senare avgå för att han inte skött sig.

– På det här torget var politiken viktig, det sociala livet, kvinnorna som kom ut på arbetsmarknaden, teatrar, tidningar och konstlivet. Det var hjärtat i Klara och så mycket mer än slitna hus, säger Stella Fare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.