80-åriga Eugéne Himmelroos i Huddinge fick äta bromsmedicin mot nervsjukdomen ALS under två och ett halvt år innan läkarna upptäkte att diagnosen var felaktig.

Han anmälde vården till Socialstyrelsen för granskning men där är beskedet nu att det gått för lång tid.

– För oss är det svårt att utreda händelser när det gått för lång tid, förklarar Susanne Gullack Flyrén, enhetschef för enskilda klagomål på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har en maxtid på två år för utredningar av klagomål i vården. Därefter måste det finnas särskilda skäl,  som till exempel att feldiagnosen inneburit allvarliga medicinska konsekvenser. Så är det inte det här fallet, menar Socialstyrelsen:

– Vi utreder oftast felbehandlingar som är de omvända, där patienten blivit svårt sjuk av att den inte fått rätt diagnos. i det här fallet visade sig diagnosen av den dödliga sjukdomen vara fel, konstaterar Susanne Gullack Flyrén,.

För Eugéne Himmelroos och hans sambo är det ett orimligt resonemang.

– Man kan väl inte göra en skadeanmälan förrän man vet att man blivit felbehandlad? säger Sylvia Söderlund.

Förutom bromsmedicinens biverkningar har själva diagnosen varit traumatisk. ALS är en nervsjukdom som förlamara korppens alla muskler och inom loppet av några år är patienten död.

Eugéne vill ha upprättelse av Karolinska Universitetssjukhuset och kräver också ersättning för sveda och värk.

Enligt  Socialstyrelsen ska han då istället vänta sig till Patientförsäkringen LÖF som försäkrar landstingens och regionernas ansvarighet gentemot patienter som skadas i samband med vård.

– Upprättelse och en förklaring bör han får av ansvariga läkare, säger Susanne Gullack Flyrén, enhetschef för enskilda klagomål på Socialstyrelsen.