Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Centerpartisten Alireza Akhondi driver frågan om ambulanspersonal arbetsmiljö i riksdagen. Foto: Sandra Johnsson/SVT/Stina Stjernkvist/TT

Ambulanskravet: Farliga adresser ska flaggas i förväg

Uppdaterad
Publicerad

Ute på larm kan ambulanspersonal hamna i situationer där de plötsligt utsättas för hot och våld. För att öka tryggheten vill nu både facket och riksdagsledamoten Alireza Akhondi (C) att adresser där det tidigare förekommit hot och våld ska flaggas för ambulanspersonalen.

– Det är självklart att ambulanspersonal ska ha samma information som polisen innan de åker ut på utryckning. Om det finns en hotbild ska vi veta om det, säger Henrik Johansson, ordförande i Alarm-ambulansförbundet.

Fackförbunden Alarm-ambulans, RAS och Vårdförbundet vill samtliga att adresser där det skett tidigare våldhändelser och hot ska bli kända för ambulanspersonal innan de åker ut på larm. Det skulle också ge SOS alarm möjlighet att skicka ut polis samtidigt.

Motion i riksdagen

Riksdagsmannen Alireza Akhondi driver frågan om ambulanspersonalens arbetsmiljö nationellt i riksdagen. Han anser att flaggade adresser skulle öka tryggheten vid utryckningar.

– Som det är nu kan ambulansen gå rakt in hos någon som tidigare knivhuggit ambulanspersonal och som kanske har planen att göra det igen, säger Alireza Akhondi (C).

Frågan om att införa flaggade adresser för ambulanspersonal är inte ny utan har diskuterats ett flertal gånger genom åren. Att det inte gått att införa beror enligt Justitiedepartementet på att det är olagligt enligt GDPR för SOS Alarm att föra register med känsliga personuppgifter utan rättslig grund.

Men varför kan polisen ha tillgång till denna information men inte ambulanspersonal?

– Polisen får behandla personuppgifter för brottsbekämpande syften och då gäller inte GDPR utan brottsdatalagen och polisens brottsdatalag. Regleringen där bygger på ett EU-direktiv som är anpassat efter de brottsbekämpande myndigheternas särskilda behov, skriver pressekreterare Per Strängberg i ett mejl och hänvisar till att inrikesminister Mikael Damberg inte kan besvara frågan under en övergångsregering.

  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Region Stockholm bedömer att det borde prövas om ambulanspersonalen ska ha möjlighet att ta del av polisens databas över adresser och personer där risk för våld föreligger.
  • De anser också att journalsystemet Takecare där patienters eventuella diagnoser eller sjukdomstillstånd, och som kan påverka deras beteende, skulle underlätta för ambulanspersonal att göra en relevant riskanalys innan de åker ut till patienten.

Källa: Hälso och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer