Höj- och sänkbara pollare finns utanför Rosenbad och Riksdagshuset, men inte på Drottninggatan.

Inga planer på att sätta upp trafikhinder på Drottninggatan

Uppdaterad
Publicerad

På söndagskvällen satte Stockholm stad nya stenlejon på Drottninggatan men de kan inte hindra en lastbil i full fart.Trafikhinder som sitter fast i marken hade kunnat dämpa lastbilens vansinnesfärd i fredags. Stockholms stad har inte satt upp sådana hinder på Drottninggatan – anledningen är att man inte fått någon begäran av polisen.

Drottninggatan är en av Sveriges mest populära shoppinggator. 2010 sprängde sig svensken Taimour Abdulwahab till döds vid Bryggargatan, en tvärgata till Drottninggatan. Trots detta finns det inga fysiska hinder installerade på gatan, för att stoppa eventuella terrordåd. Här finns endast så kallade lejonsuggor som väger runt 900 kilo.

I fredags körde lastbilen in i flera av suggorna, som blev omkullkastade.

Terrordådet i Stockholm

– De här hindren är avsedda för att avvisa eller stoppa vanlig trafik, samtidigt som exempelvis varubud ska kunna komma fram. Lejonsuggorna är inte till för att stoppa ett terrorangrepp, säger den biträdande stadsdirektören Fredrik Jurdell.

Nya lejon – men de stoppar inga lastbilar

Trots att stenlejonen inte kan stoppa en lastbil i full fart så satte på söndagskvällen Stockholm stad dit tio nya lejon vid tre korsningar på Drottninggatan. De stenlejon som vanligtvis står i innerstaden är slut och därför har man tagit in lejon från ytterstaden. Några av dem ersatte de som förstördes vid attacken, andra står på nya platser.

– När vi nu återställer gatan så tänkte vi att vi ville göra något mer för att återskapa tryggheten än bara återställa, och tänkte att vi placerar ut de lejon vi kan få tag i, säger Fredrik Jurdell.

Men om stenlejonen inte stoppar lastbilar, varför sätter ni upp nya?

– Om någon i exempelvis en personbil vill illa, så gör de skillnad. De stoppar inte en attack som den i fredags, men någon skillnad gör de, absolut.

Och mer än så menar Stockholm stad inte att de själva kan göra för att stoppa vansinneskörningar.

Finns i flera europeiska städer

Enligt Stockholms stad är det polisen som har ansvar att meddela om speciella hinder bör sättas upp, men det har inte gjorts förutom vid vissa skyddsobjekt.

I Nice, Berlin och London har olika fordon använts vid terrorattacker. Fordonen har kört på platser där det samlas mycket människor, ett tillvägagångssätt som har använts tidigare av jihadister. Därför har man i flera europeiska städer satt upp fysiska hinder, så kallade ”pollare”, som är fastborrade imarken. Höj- och sänkbara pollare finns även utanför Rosenbad och Riksdagen, placerade där efter terrorattackerna i Norge 2011.

Varför kan inte staden ta ett eget initiativ och sätta upp pollare på utsatta platser?

– Att i bred skala sätta upp dessa pollare i förebyggande syfte kräver väldigt stora resurser och det påverkar vardagslivet. Därför gör vi endast detta på begäran av polisen, säger Fredrik Jurdell.

Betonglejonen satte inte stopp för terroristens framfart. Foto: SVT

Inga fler hinder ska sättas upp

Polisen har däremot inga planer på att sätta upp fler pollare i Stockholm.

– Hade vi satt upp pollare vid Drottninggatan hade risken varit stor att man hade genomfört det här angreppet på en annan plats. Skulle vi då parera det och sätta upp pollare där också, då väljer man ytterligare en annan plats. Det är hela tiden ett katt- och råttaspel, säger poliskommissarie Anders Göransson.

Men Drottninggatan har ju tidigare varit utsatt, behöver man inte ha en förhöjd säkerhet just där?

– Det finns många platser som är symboliskt viktiga och laddade som exempelvis köpcentrum, kyrkor och stadsbyggnader. Det är svårt att säga vilka platser vi skulle titta specifikt på. Det är orimligt att ha samma säkerhet som vid riksdagen vid exempelvis gågator.

Metalldetektorer i tunnelbanan

Efter att Ryssland drabbats av flera terrordåd genom åren har man tagit säkerheten under marken i Moskva och Sankt Petersburg. Enligt terrorforskaren Magnus Norell har man satt upp en sorts spärr i tunnelbanan, som kan fungera som metalldetektorer vid ett misstänkt terrordåd.

– Om det skulle komma indikatorer på att något är på gång att hända så kan man sätta på detektorerna vid behov. Då kontrolleras alla som går igenom efter vapen och bomber.

Men det finns inga planer på att installera liknande spärrar i Stockholms tunnelbana.

– Vi tittar på många tekniska lösningar men denna lösning var okänd för mig. Just nu tittar vi på att utöka vår krisberedskap genom att titta på vår utrustning och vårt sätt att arbeta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet