Stockholm

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ett ämne i fästingars saliv och mag- och tarmkanal kan trigga köttallergi efter ett fästingbett. Sen sju år är Juan Morales en av de som numera är köttallergiker. Foto: Simon Lundvall/SVT

Juan Morales fick köttallergi efter fästingbett: ”Jag trodde först det var dåligt kött”

Uppdaterad
Publicerad

För sju år sedan fick barberaren Juan Morales diagnosen köttallergi. Även om fästingsjukdomen är ovanlig konstaterar allergiforskare vid Karolinska institutet att allt fler upptäcks.

– Längre fästingsäsong och att det finns fler fästingar bidrar till fler fall, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid KI och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Majoriteten av de som blir bitna av fästingar utvecklar inte köttallergi. Men risken att drabbas är större för personer i medelåldern. Hör varför i videon ovan.

Fått lägga om kosten helt

Idag äter köttallergikern Juan Morales mycket bönor och linser och säger att det var en omställning att sluta äta kött.

– Det finns många kostalternativ att välja istället och jag kan äta fisk, så det var nog mest jobbigt i början, säger han.

Vad är köttallergi

• Sambandet mellan fästingbett och köttallergi upptäcktes år 2007 i USA och första fallet i Sverige var 2009.

• När man blir biten överför fästigen en kolhydrat kallad Alfa-Gal. Vissa personer bildar då IgE-antikroppar mot ämnet, som finns i allt rött kött.

• De som drabbas kan få kliande utslag, magsmärtor, illamående och diarré. Hälften får även den svåraste formen av allergisk reaktion med blodtrycksfall, svimning och/eller andningsbesvär.

• Eftersom köttallergiker kan drabbas av en livshotande allergisk reaktion, rekommenderas de med typiska symptom efter fästingbett att uppsöka läkare.

• Det går inte att bota köttallergi. Den som drabbas bör undvika rött kött och inälvsmat.

Källa: Karolinska institutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.