Foto: Bertil Ericson / TT

Kärlekslås tär på bron

Uppdaterad
Publicerad

Att fästa ett hänglås i ett broräcke och sedan skicka nyckeln i sjön blir ett allt vanligare fenomen i Sverige. Så vanligt att de i många fall riskerar att skada landets broar.

De så kallade kärlekslåsen, en trend som förekommit länge i Asien, är en symbol för evig kärlek. Något som däremot inte är evigt är broräckens hållbarhet. Räckena riskerar att skadas när låsen blir för många.

-Vi har inspektörer som åker ut och tittar på broarna. Och ser de att det är saker som inte borde vara där kan vi behöva plocka bort dem, säger Lars Jolerus, avdelningschef på anläggningsavdelningen i Stockholm stad.

Han tror att trenden på allvar nådde Sverige för drygt fem år sedan. I Stockholm är det framför allt Västerbron man förknippar med kärlekslåsen.

Äldre mer ömtåliga

Hur många lås som är för många går aldrig att säga exakt, men äldre broräcken tål i de flesta fall ett mindre antal än nya.

Enligt Torbjörn Andersson, projektledare på Malmö stads gatukontor, är det främst två saker som orsakar skadorna: Att låsen rör sig när det blåser och därmed skaver bort färgen, och att rosten från billiga lås därmed lätt sprider sig.

-Så i stället för att hålla i tio år så slits de ner på två-tre år, säger han.

Använd dyra lås

Men om man verkligen vill bedyra sin kärlek på det här sättet? Då har Torbjörn Andersson två önskemål:

-Det skulle vara jättetrevligt om alla kunde använda bra och dyra lås. Och, om man bara sätter fast dem ordentligt, så att det inte rör sig, så skulle det inte göra någonting.

I Malmö är problemet hittills inte särskilt stort. Men i Stockholm har man fått göra några insatser, och ibland krävs det att samtliga lås plockas bort från broräcket. Och nästa ställe de hamnar på är inte så kärleksfullt.

-Det är ju inte så lätt att ta reda på vem som har satt dit dem och gå och lämna tillbaka dem, ha ha. Så de går bara till skroten, säger Lars Jolerus.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.