Stockholm

Morgan Randall Svahn, bygglovschef i Huddinge, möter boende Peter Fagerström i bostadsområdet Högmora – där grannar anmält byggfusk under flera års tid. Här förklarar bygglovschefen vad anmälningarna handlar om och vad kommunen kan göra för att stoppa fusket. Foto: Sandra Kjellström/SVT

Svartbyggen och otillåtna ändringar – fler får betala för byggfusk i Stockholms län

Publicerad

Företag och privatpersoner i länet krävdes på totalt 35 miljoner kronor i sanktionsavgifter för byggfusk under 2019. Det är en ökning med närmare 30 procent jämfört med året före, visar SVT Nyheter Stockholms granskning. Efter Stockholm utkrävdes mest avgifter i Huddinge kommun.

Närmare fyra miljoner kronor fick privatpersoner och företag betala i byggsanktionsavgifter till Huddinge kommun 2019. En stor ökning från drygt en miljon kronor 2018. Bland annat handlar det om att man bygger utan bygglov eller startbesked, gör otillåtna ändringar och markarbeten. Kommunen hanterade 70 sådana här ärenden förra året, jämfört med 30 ärenden året före.

Stora byggen – höga avgifter

I Huddinge är det flest privatpersoner som får betala för otillåtna byggen, men företagens avgifter blir ofta betydligt högre. I Högmora byggs det hundratals nya bostäder. Bara här fick byggföretag betala drygt 700 000 kronor i sanktionsavgifter förra året.

I videon hör du Huddinge kommuns bygglovschef berätta om arbetet mot fusket.

Kartläggning: Så stora är avgifterna för byggfusk i din kommun

Byggsanktionsavgifter tas ut när man bryter mot bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Hur stor avgiften blir beslutas i varje kommun.

Stockholm

2018: 4 771 202kr

2019: 9 800 244kr

2020 (första halvåret): 3 462 392kr

Botkyrka

2018: 467 000 kr

2019: 1 800 000 kr

2020 (första halvåret): 335 000 kr

Danderyd

2018: 198 403 kr

2019: 485 411 kr

2020 (första halvåret): 110 639 kr

Ekerö

2018: 1 790 068 kr

2019: 567 204 kr

2020 (första halvåret): 171 026 kr

Haninge

2018: 789 970 kr

2019: 112 274 kr

2020 (första halvåret): 161 412 kr

Huddinge

2018: 1 244 908 kr

2019: 3 866 761 kr

2020 (första halvåret): 499 616 kr

Järfälla

2018: 2 274 229 kr

2019: 1 219 247 kr

2020 (första halvåret): 418 163 kr

Lidingö

2018: 86 247 kr

2019: 566 671 kr

2020 (första halvåret): 23 767 kr

Nacka

2018: 2 495 865 kr

2019: 3 244 706 kr

2020 (första halvåret): 905 236 kr

Norrtälje

2018: 1 619 949 kr

2019: 224 807 kr

2020 (första halvåret): 14 159 kr

Nykvarn

2018: 173 185 kr

(De övriga åren har kommunen inte haft möjlighet att arbeta med tillsyn på grund av för lite personal och då man prioriterat bygglovsbeslut, start- och slutbesked.)

Nynäshamn

2018: 3 163 185 kr

2019: 476 629 kr

2020 (första halvåret): -

Salem

2018: 86 244 kr

2019: 613 252 kr

2020 (första halvåret): 198 105 kr

Sigtuna

2018: 899 542 kr

2019: 1 746 266 kr

2020 (första halvåret): 1 935 185 kr

Sollentuna

2018: 169 758 kr

2019: 540 470 kr

2020 (första halvåret): 369 022 kr

Solna

2018: 936 352 kr

2019: 1 317 847 kr

2020 (första halvåret): 57 517 kr

Sundbyberg

2018: 711 886 kr

2019: 23 376 kr

2020 (första halvåret): 0 kr

Södertälje

2018: 837 357 kr

2019: 1 716 348 kr

2020 (första halvåret): 289 246 kr

Tyresö

2018: 561 630 kr

2019: 276 109 kr

2020 (första halvåret): 30 923 kr

Täby

2018: 0 kr

2019: 549 265 kr

2020 (första halvåret): 669 151 kr

Upplands-Bro

2018: 100 949 kr

2019: 1 302 941 kr

2020 (första halvåret): 118 250 kr

Upplands-Väsby

2018: 168 323 kr

2019: 1 001 201 kr

2020 (första halvåret): 283 800 kr

Vallentuna

2018: 1 217 000 kr

2019: 1 078 000 kr

2020 (första halvåret): 20 000 kr

Vaxholm

2018: 446 172 kr

2019: 1 138 kr

2020 (första halvåret): 68 396 kr

Värmdö

2019: -

2019: 1 694 724 kr

2020 (första halvåret): 656 794 kr

Österåker

2018: 503 533 kr

2019: 996 600 kr

2020 (första halvåret): 562 872 kr

Totalt:

2018: 27 407 681 kr

2019: 35 221 491 kr

2020 (första halvåret): 11 360 671 kr

Källa: Respektive kommuns bygglovsavdelning

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.