För första gången på 148 år ska Nationalmuseum helrenoveras, nu ska 1800-talsbyggnaden anpassas till moderna krav, den största skillnaden för publiken blir ljuset.

Att strosa runt på Nationalmuseum just nu är en enorm skillnad mot hur det brukar vara. Ljuset är helt annorlunda och det är helt tomt. Konstföremålen är magasinerade och solen flödar in genom stora fönster, fönster som i många år varit igensatta för att skydda och skapa mer väggyta för konsten. Men nu stundar en totalrenovering för museet, och då försvinner väggarna framför fönstren.

Enormt fönsterprojekt

Fönsterprojektet är en stor del av renoveringen. Större delen av museets över 300 fönster ska nu öppnas upp och bytas ut mot vad projektledaren kallar ett superfönster, som klarar krav på både säkerhet och uv-strålning. Det är också det som kommer vara den mest synliga skillnaden för besökarna, dagsljuset, och det kommer skapa nya förutsättningar för konsten.

– Man kommer att uppleva konsten på ett helt annat sätt, naturligtvis genom att man arbetar med det naturliga ljuset i större utsträckning än tidigare när man mörklade. Alla tillfälliga utställningar var i prinicip mörklagda, säger Magnus Olausson, chef för samlingarna på Nationalmuseum.

Ett detektivarbete att planera för tekniken

Det här är första gången sedan museet byggdes 1866 som det genomgår en så pass stor renovering. Byggnaden ska anpassas till moderna krav på klimat, brandskydd, säkerhet och arbetsmiljö, och det krävs speciallösningar.

– För våra konsulter har det varit något av ett detektivarbete, att dels med hjälp av gamla originalritningar och dels göra öppningar för att titta hur det ser ut, för att hitta utrymmen där man kan gömma tekniken som man bara vill känna, men inte se, säger Cecilia Brännvall, projektledare på Statens Fastighetsverk

Under de gamla golven ska man gömma moderna eldragningar, och genom hål i takkupolerna ska ventilation och sprinklers installeras för att sedan gömmas i takrosetterna, allt för att ingen ska störas av tekniken.

Café och större ytor

Det gamla forskarbiblioteket kommer bli ett nytt café och de publika ytorna ska öka med över 2300 kvadratmeter.

– Ser du fram emot att hänga konsten när det är klart?

– Jag ser verkligen fram emot det, det är en oerhörd utmaning. Det händer bara en gång per århundrade att man får den möjligheten, så det är en enastående chans för oss konsthistoriker, säger Magnus Olausson.

Till helgen 5-6 april är det öppet för allmänheten att se de tomma lokalerna och dessutom två tidigare stängda rum, sen får man vänta tills 2017 när allt ska stå klart.