Latife Alpa och de andra kvinnorna kollar läget vid tunnelbanestationen i Fittja. Foto: Christine Olsson/TT

Mammorna som får ordning på Fittjas ungdomar

Uppdaterad
Publicerad

Polisen försöker stoppa våldet i förorterna och minska oron. Bortom polisens insatser, i Fittja i Botkyrka, har en grupp kvinnor gått ut på gatorna för att skapa lugn och ordning.

– En mamma slår tio poliser när det gäller att få ordning, säger en ordningsvakt.

Fatma Ipek har dragit igång gruppen. Sedan två år tillbaka träffas mellan 10 och 30 kvinnor för att nattvandra i Fittja på helgkvällarna, vilket SVT Nyheter Stockholm tidigare berättat.

– Det var lite jobbigt och farligt här förut. Men nu är det bättre, om någon gör något dumt så säger vi till. Och barnen lyssnar på oss, säger hon.

Mammor med makt

För henne är det självklart att barnen ska lyda. Mammor har en stark ställning i den turkiska kultur som hon kommer från, konstaterar hon, och tvekar inte inför att använda sin makt. Ungdomarna lyder henne, berättar hon, men hon brukar aldrig skvallra för föräldrarna.

– Ungdomarna här i Fittja är så bra, jag älskar dem som mina egna barn.

Det här med mammors och kvinnors makt över stökiga tonåringar är något särskilt, berättar Yasin Beyram, som hejar på gruppen när de kommer till tunnelbanestationen.

– En mamma slår tio poliser när det gäller att få ordning. Det är så kulturen är här i förorten. Jag vet, för jag jobbar som ordningsvakt. Det har blivit mycket lugnare sedan kvinnorna började gå ut, säger han.

Fatma Ipek är också en stark ledare för gruppen. Hon håller hårt i sin här, och vill helst sköta snacket själv. Hon vill skydda ungdomarna, och säger att de inte vill prata med journalister. Vid fritidsgården ropar hon något på turkiska till ungdomarna, och alla sluter sig och vänder sig bort.

Men de andra kvinnorna kan inte hålla sig. De pratar gärna.

– Vi är jättenöjda med Fatma! Hon är bästa chefen. Vi har så roligt när vi träffas, vi gör annat också. Vi träffas på måndagar och tisdagar och stickar och virkar, och så har vi en svenskagrupp också, berättar Gullü Pektas.

Tar kontroll

Nattvandrargruppen har blivit något av feministiskt projekt för dem. De kommer ut, träffas och känner att de tar kontroll över det som sågs som problem i Fittja.

– Jag vill bidra till samhället. Men vi har ett problem, och det är att vi inte har någon lokal, säger Fatma Ipek.

Alla har bott länge i Fittja, och de är stolta över sin förort. De vill inte alls prata om några problem där. Det finns så många ställen som är mycket värre, förklarar de, och de som ställer till bråk, de kommer oftast hit från andra ställen.

– Våra Fittjaungdomar är så fina. Visst gör de fel ibland, men de är bara barn, säger Fatma Ipek, och alla håller med.

När de får frågan om de är rädda häpnar de.

– Alla journalister frågar så. Vi bor ju här, det här är vårt hem. Varför skulle vi vara rädda, säger Gullü Pektas.

Vapen cirkulerar

I centrum jobbar lokalpolisen Alexander Jeremic. Han berättar att det kan vara riktigt bråkigt där, och att det cirkulerar mycket vapen i förorterna. För en tid sedan slängde någon en kalasjnikov mitt bland ungdomarna i Fittja centrum.

– De flesta ungdomar här är vanliga, skötsamma tjejer och killar. Men det är som i vilken skolklass som helst, det finns kanske en som är bråkig. Fast det har verkligen blivit lugnare sedan nattvandrarna började gå runt. Ju fler vuxna som är ute, desto bättre, säger Alexander Jeremic.

VIDEO: Se SVT Nyheter Stockholms inslag från 2016 här

Fakta: Nattvandring och kvinnoprojekt

Kvinnorna i Fittja vandrar klockan 19–22 i Fittja på fredags- och lördagskvällar. Alla kvinnor är välkomna, de som ingår i gruppen har olika kulturell bakgrund.

De är anslutna till Nattvandring.nu, en organisation som också förser dem med de röda jackorna och västarna. Gruppen består av omkring 30 personer, oftast går 10–15 runt.

Förutom nattvandringen ordnar de också andra träffar.

Gruppen har kontakt med andra nattvandrarprojekt både i Sverige och utomlands.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.