Tredelad bild. Vänster: high-five bland bowlare. Mitten: man kastar bowlingklot. Höger: klot rullar mot käglor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är mycket high five”, säger Marvin Semakala. När det saknades mötesplatser startade han en bowlingförening. Se glädjen på bowlingträffarna som förebygger ensamhet bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Foto: Michelle Derblom Jobe/SVT

Marvin saknade mötesplatser – startade funkisbowling

Uppdaterad
Publicerad

När Marvin Semakala var i 20-årsåldern upplevde han att det saknades aktiviteter och mötesplatser för unga vuxna med funktionsnedsättningar. När kommunen inte visade något större intresse i frågan beslutade han sig för att själv ta tag i saken – och startade en bowlingförening.

Ofrivillig ensamhet är vanligare bland personer med funktionsnedsättningar än de utan. Det är en högre andel som bor ensamma, känner sig ensamma och som saknar en nära vän. Det visar kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort baserat på bland annat en undersökning om levnadsförhållanden i Sverige.

Marvin Semakala har själv en intellektuell funktionsnedsättning och han såg tidigt en risk för att människor skulle bli hemmasittande när det saknades mötesplatser och fritidsaktiviteter. Därför startade han en bowlingförening.

Målet: En till grupp

Sen starten 2008 har föreningen vuxit till ungefär 85 medlemmar. Vissa har åkt ända från Järna och Norrtälje för att vara med på bowlingen i Åkeshov.

För att alla ska kunna träna har antalet grupper successivt utökats. Nu tränar han fyra grupper i veckan.

– Den har vuxit senaste tiden, det är jättekul. I framtiden kan vi kanske skapa en till grupp, det är det stora målet.

Man i svart tröja gestikulerar vid en bowlinghall med flera banor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Med fler grupper behövs också fler ledare. Sebastian Percan var tidigare deltagare men har nu blivit ledare. ”Det är svårt men jag börjar bli bättre”. Foto: Michelle Derblom Jobe/SVT

Så löste jag det

Har du hittat en smart lösning på ett problem? Berätta!

Jörgen • Att bara ta med spel+ träna i ett reportage visar nivån på SVT nyheter.

Pia • Jobbade med önskeschema för över tio år sedan. Fungerade utmärkt. Vi kunde stjärnmärka tre dagar varje period då vi absolut inte kunde jobba. Fick vi inte ihop schemat hade vi ett möte och jämkade fram en lösning. Vi hade alltid problem vid storhelger. Alla ville jobba då för att få högre lön.
Nu styr jag min arbetstid mycket själv. Jobbar i Norge. Hemma långa perioder tjänar ändå mer än jag hade gjort i Sverige.

Jeanne • Har funnits I Göteborgsregionen minst 15 år tillbaka

Jeanne, Detta har funnits i Göteborgsregionen i minst 15 år • Innan jag flyttade till Sverige jobbade jag inom vården i Danmark. Där sökte man en dagtjänst 07.00-15.00. Eller en kvälltjänst 15.00-23.00 Eller natt 23.00-07.00. 8 tim och betalt för alla 8 t. Då var en heltid dag 37 t, kvälltjänsten och nattjänsten 56 t på 2 v. Aldrig svårt att få personal

Maria • Har haft ”önskeschema” sedan 2016. Det är fortfarande ett problem att få ihop schemat. Alla på min arbetsplats jobbar heltid vilket innebär att om man har otur får man resurspass då får man jobba på en annan arbetsplats. Jag fick jobba på en annan arbetsplats som jag aldrig varit. Systemet vi har heter Time Care och det är svårt att få ihop schemat. Sanningen är att arbete inom välfärdsyrken alltid haft dåligt schema, låga löner, stressigt arbetsmiljö får eller ingen möjlighet att påverka och som grädde på moset dåliga arbetstider. Det är sorgligt att det så och ingen regeringar oavsett kulör har förbättrat arbetsvillkoren för personal.

Sebastian • Min mamma hade det i äldrevården för närmare 15 år sedan. Precis som Sjuksköterska skriver så funkade det inget vidare för det fanns tider ingen ville jobba och tider de flesta ville jobba och det var svårt att planera semestrar och liknande långt i förväg. Som vanligt inom kommunal verksamhet var det dåliga ledare som löste sådana konflikter genom att ge populära tider till sina vänner inom verksamheten och tvinga övriga till luckorna.

Även i Junosuando sa personen i reportaget att det inte alltid går ihop. Det intressanta är hur de löser sådant, men följdfrågor om det får väl inte plats i denna typen av reportage?

Om det används på många arbetsplatser så kan det så klart bli bra någonstans, men är det en lösning som vanligtvis blir bättre än alternativen?

Ann-Charlotte Ågren svarar så här:
Hur fungerar det att lägga ett önskeschema?

– Personalen går var sjätte vecka in i ett gemensamt system och lägger sitt eget schema sen kollar en verksamhetsledare så att allt går ihop och inga timmar missas, säger hon.

Kommunanställd • Roligt att se att det gått ihop sig! Ser många diskussioner om att det funnits länge redan- Ja men läggs ofta ner (lite för fort) för att många personalgrupper börjar i fel ände när de bygger sina sk önskescheman. Andra diskussioner om tjänstgöringsgrader som spelar in och ja det stämmer möjligen men med en duktig schemaläggare kan sånt också ses över till viss grad. Att få ihop "önskeschema"/förslagsschema vore fantastiskt och skulle öka frisknärvaron.

Banco • Känns som att göra chefens jobb - inget som intresserar mig på min lönenivå.

Helen • Jag bara undrar apropå diskussion om matbutikers vinstmarginaler, hur ser det ut i grossustledet? Jag har inte sett någon granskning av det. ICA t ex är väl största grossisten?

Tack för ditt inspel, Helen!

Sjuksköterska • Då har ni lyckats bra. Redan i slutet av 90-talet provades TimeCare, gick dåligt för medarbetarna lyckades trixa till sig vissa pass på bekostnad av andra. Sedan kom Frida i början av 2000-talet. Medarbetare lyckades även där manipulera systemet. Det var ett jäkla hallå när man skulle "justera" passen. Men lycka till hos er.

August stenkvist • Synen på arbetsschema är så förlegad och ingrodd. Jobbar både 2-3-4-5-skift. På olika bolag. Överallt har arbetarna samverkat om hur man kan förbättra schemat. Vissa vill bara jobba morgonpass, vissa eftermiddag, vissa natt, vissa helg, vissa vill variera mellan två, vissa mellan 3, vissa mellan alla. När alla berörda samverkar och hittar en lösning som täcker personalbehovet och alla blir nöjda... Då förvägras det utan annat än: "nej vi har alltid haft detta schema, det har alltid fungerat, varför krångla till det?" Av en chef som aldrig varesig jobbat skift eller utfört ett pass på golvet. 4dagars arbetsvecka? Ja tack! 6timmars arbetsdag? Ja tack! Men helst av allt - ARBETSPLATSDEMOKRATI!

Så löste jag det

Det här är en del i SVT:s satsning Så löste jag det.

Har du stött på ett problem i din vardag, och hittat ett kreativt sätt att lösa det? Kan din lösning hjälpa andra?

Nu kan du berätta i SVT:s satsning, hör av dig till salostejagdet@svt.se!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyheter från redaktionen i Flemingsberg

Mer i ämnet