Röda stugor med vita knutar är kanske inte den bild som i vanliga fall förknippas med Husby. Men vid Husby gård ser det ut som om man hamnat mitt i Astrid Lindgrens Bullerbyn.

Vid grusvägen står en skylt med en handmålad kaffekittel, som visar att det finns ett café här. Runt ett bord i trädgården sitter ett 15-tal kvinnor och fikar i solen.

– Det är jättefint. Jag trivs i Husby och känner mig hemma här, säger Aysha Salih till SVT Nyheter Stockholm.

Hon får medhåll av sin väninna som bott i Husby i nästan tio år.

– Jag känner mig säker här, även när jag går ut på natten, säger Wafaa Aljuburi.

Bilden av orolig förort lever kvar

Det har nu gått två år sedan kravallerna i Husby bröt ut – kravaller som sedan spred sig till andra förorter både norr och söder om Stockholm.

Händelserna i Husby hamnade i mediefokus över hela världen.

– Man pratar bara om att det var kravaller här i Husby, men det var oroligheter på många ställen. Kanske till och med i ”svenska” områden. Det är en orättvis bild av Husby, säger Wafaa Aljuburi engagerat.

– Det är ingen som bor i Husby som pratar om kravallerna. Det är gårdagens nyheter, säger Aysha Salih.

Förortsfrågorna har lyfts i debatten

Många är trötta på att Husby ständigt förknippas med stenkastning och våldsamheter.

Men enligt den politiskt och religiöst obundna idéorganisationen ”A million minds” har kravallerna i efterhand lett till något gott.

– Det är många forskare som kommit hit för att studera Husby, specifikt. Händelserna har också påverkat den allmänna debatten där förortsfrågorna nu hamnat i tydligare fokus, säger Madeleine Opira från A Million Minds.