Vinterkräksjukan orsakas av noroviruset och drabbar årligen cirka en miljon svenskar varje år, enligt Folkhälsomyndigheten. En anledning till att vinterkräksjukan är så smittsam är att den även kan spridas via luften – endast 10 till 100 viruspartiklar kan räcka för att viruset ska byta värd och smitta en ny människa.
Bortsett från att det är väldigt besvärligt för dem som drabbas med kräkningar och diarréer så kostar sjukdomen samhället många miljoner per år. Dessutom slår vinterkräksjukan hårt mot sjukhus när både personal och patienter drabbas och hela avdelningar måste stängas och operationer skjutas upp.
Varnare ska hitta viruspartiklar
Men snart kanske det kan bli bättre. Forskare vid KTH har under en tid arbetat i ett europeiskt forskningskonsortium där de just nu jobbar med en första prototyp på en virusvarnare som i förlängningen i realtid ska kunna upptäcka och varna för just noroviruset i luften. Det svåraste är enligt forskarna att på ett kostnadseffektivt sätt utveckla en sensor som ska kunna plocka ut några få viruspartiklar ur luften och sedan kunna detektera dem på bara några tiotals minuter.
– Målet nu är att skapa en så kallad demonstrator för att kunna testa virusvarnaren i en helt realistisk miljö. Med demonstratorn kan vi praktiskt verifiera det forskare tidigare påvisat indirekt och i labbförsök: att viruset faktiskt smittar via luften och inte bara genom kontaktsmitta. Samtidigt kan vi också avläsa mängden viruspartiklar i luften, vilket är intressant ur flera aspekter, säger Fredrik Carlborg.
Skulle kunna sättas på restauranger
Forskarna tänker sig att i framtiden skulle platser där exponeringsrisken för vinterkräkssjukan är stor kunna utrustas med virusvarnaren. Till sådana platser hör sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, förskolor och flygplatser. Även flygplan, bussar och restauranger skulle i förlängningen kunna få virusvarnare.
– Vi har i forskningsprojektet analyserat flera tänkbara användningsområden för virusvarnaren. Det första är att kontinuerligt söka efter norovirus. Det är exempelvis relevant om ett sjukhus eller en avdelning redan drabbats av ett utbrott. Man har tidigare sett att virus kan finnas kvar i damm och ventilationstrummor. Då kan det vara bra att kunna se om avdelningen är smittfri. Lite längre fram skulle ett möjligt användningssätt även kunna vara som screeningverktyg, säger Fredrik Carlborg.
Med screeningverktyg menar man att virusvarnaren skulle kunna användas på samma sätt som en alkoholmätare där man på kortare tid än 10 minuter skulle kunna upptäcka om någon är drabbad av det fruktade viruset.
Skulle kunna användas till andra smittor
– Men det kräver utveckling bortom projektet. Sedan kan man nog aldrig komma ifrån att ett sjukhus eller en avdelning kan behöva stängas om en smitta ändå kommer in, men de kommer att behöva vara stängda en betydligt kortare tid än idag, säger Fredrik Carlborg.
Vid horisonten hägrar även möjligheten att använda forskningsarbetet bakom virusvarnaren för att upptäcka andra luftburna virus, som olika influensor.
– Det som både vi och våra industriella partners som Getinge ser framför oss är att forskningen kan leda till en generell plattform för att spana efter till exempel fågelinfluensor eller andra pandemier, säger Fredrik Carlborg.
– För Getinge Infection Control är detta projekt högintressant. För oss är det en helhetssyn som gäller för att kunna minimera smittspridningen i världen, vi säljer redan desinfektions- och autoklaverutrustning till sjukhus men den här typen av detektionsteknologi är mycket intressant för oss, säger Johan Wanselin från Getinge Innovation RnD på Lindholmen i Göteborg
– Nuvarande tester kräver tillgång till medicinska labb, men en sådan här mobil virusvarnare kommer inte behöva någon specialutbildad personal för att fungera. Dessutom kommer virusvarnaren vara betydligt snabbare än dagens metoder, säger Fredrik Carlborg.
Flera olika universitet och företag förutom KTH är involverade i projektet.