Håret är tovigt efter att delar av det brunnit upp och ögonbrynen är svedda. Pär Lundholm tar emot SVT från sjukhussängen runt en vecka efter bombdådet i Farsta, södra Stockholm.
– Höger fot krossades och jag har massa stygn i benen. Det satt träbitar dem, då dörren var av trä, säger Pär.
Hundarna tröstade
Han hade spenderat kvällen framför ishockey på tv:n, omgärdad av tre små hundar som han passade. På väg ut till toaletten hörde han ljuden i trappuppgången och sekunder senare låg Pär i köket – runt sex meter från ytterdörren.
– Jag landade på rygg, fattade ingenting och hade väldigt ont, säger han.
Nedre delen av dörren hade sprängts bort och tjock svart krutrök fyllde lägenheten.
– De tre små hundarna sprang ut och tröstade och slickade mig i ansiktet. Jag låg bara och hoppades att någon skulle komma, säger Pär, märkbart berörd.
Efter en stund kom en brandman in genom röken. Sedan minns Pär inget mer förrän han vaknade upp på intensiven dagen efter.
”Sjukt att vara med om”
På intensiven fick han berättat för sig vad som hänt, var han var och fick kontakt med sin son och dotter.
– Jag är väldigt tacksam att min son inte var hemma, säger Pär.
Pär Lundholm arbetar som ljustekniker och har ingen koppling till kriminalitet
– Det är sjukt att vara med om det själv.
Hör Pär Lundholm själv berätta i videon ovan.