Klockan närmar sig halv fem på eftermiddagen och vid spår tre på Stockholms central rör sig pendlare i rask takt mot 16.40-tåget till Uppsala. En av dem är Ivan Baban som pendlat i två år och han tror att resandet kan ge ökad stress.

– Det tror jag absolut, i viss mån. Men jag tror inte det påverkar mig i så stor utsträckning, säger Baban, vars dagliga resa omfattar 10 minuters buss i Uppsala följt av 40 minuters tåg till Stockholm och sedan tunnelbana en station till jobbet vid Kungsträdgården. Och sedan tillbaka.

Trängsel irriterar

– Det är tidskrävande, jag hade hellre tillbringat tiden med att arbeta, säger Baban som hade jobbat i Uppsala om yrkena han vill ha funnits där.

Att vänja sig med pendlingen, och gå upp en timme tidigare på morgonen, har tagit ett år enligt Baban. Han jobbar inte på tåget utan ägnar tiden åt det han kallar ”slösurfning” på Facebook, Instagram och fotbollssidor.

Men det finns en sak som irriterar.

– De får gärna ordna så att det blir lite mindre folk på tågen, sätta in fler tåg. Det är väldigt störande att behöva stå upp när man betalar 2 500 kronor i månaden, säger Ivan Baban.

Drygt 1,6 miljoner svenskar arbetspendlar, men det skiljer sig åt stort i landet. Vanligast är det i kommuner nära storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Pendling har negativa hälsoeffekter

– Det är tid som man förlorar. Tid som man kan använda till sömn, socialt umgänge, matlagning eller träning, säger Kristoffer Mattisson, på arbets- och miljömedicin Syd, som har skrivit en avhandling om pendling.

Pendlingen i Sverige varierar från kommun till kommun. I till exempel Ale är det betydligt vanligare med arbetspendling ut från kommunen än inpendling till kommunen. Gruppen utpendlare motsvarar 69 procent av samtliga förvärvsarbetande som bor där. I Botkyrka är siffran 70 och i Burlöv 75.

Att pendla kan innebära möjligheter till en högre lön, bättre boende, mer attraktivt jobb eller kanske ett jobb över huvud taget. Men forskning visar att pendlare mår sämre än människor som bor närmare jobbet.

– Generellt kan man säga att längre pendlingstid är kopplat till sämre hälsa. Man ser ett samband mellan pendling och sömnkvalité och stress, säger Kristoffer Mattisson.

”Viktigt med flexibla arbetsgivare”

Men det är inte alla som har den bilden. På en bänk vid spår tre sitter Uppsala-pendlaren Kholod Saghir.

– Det är snarare tvärtom, jag kan jobba i fred och svara på alla mejl om det inte är för trångt på tåget, säger hon.

Saghir har pendlat sedan augusti och lägger ungefär en timme och tjugo minuter på det varje dag.

TT: Ser du inga nackdelar?

– Det är klart att det kan vara jobbigt om det blir förseningar och man har en tid att passa. Men det mest jobbiga är att jag springer till tåget, att jaga tåg är inte kul, säger Saghir.

För Saghirs del räknas jobbet hon gör på tåget som arbetstid. Något hon menar är centralt.

– Där tycker jag att det är viktigt att arbetsgivarna är flexibla om de vill att medarbetarna ska stressa mindre, säger Kholod Saghir.