– Det var ett bra frågeformulär och det är viktigt att få reda på hur vi mår, säger Safi Mubalama.
Safi, maken och deras fem barn har kommit hit som kvotflyktingar från Burundi där de bott de senaste 18 åren. De har just fyllt i det frivilliga formuläret som är en del av det nya arbetssättet som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på Stockholms läns landsting tagit fram.
Familjen har låga poäng vilket tyder på bra psykisk hälsa. Formuläret har kommit till för att säkra hur man på hälsoundersökningen tidigt ska upptäcka psykisk ohälsa som depression, ångest och posttraumatisk stress, PTSD, hos asylsökande och nyanlända.
– Det som är bra med det här är att sjuksköterskorna, som av naturliga skäl har olika lång arbetslivserfarenhet, ställer samma frågor. På det sättet får vi indikationer på de asylsökandes och nyanländas psykiska status, säger Ana Hagström som är handläggare på CES.
– Vikten av jämlik vård är centralt i det här projektet. Vi ska inte missa psykisk ohälsa på grund av att det har ställts fel frågor. Det här gynnar både patienten och verksamheten, säger Sara Delilovic, som också jobbar som handläggare på CES.
Ökad arbetsbelastning med pilotprojektet
Rissne vårdcentral har stor erfarenhet av gruppen asylsökande och nyanlända. Det är en av anledningarna till att vårdcentralen är med i piloten.
– Nu ska vi försöka sätta det här projektet under närmaste månaden. Funkar arbetssättet och dialogen så kan det här implementeras i höst, säger Ann-Mari Sjöblom som är verksamhetschef på vårdcentralen.
En som har jobbat med gruppen i många år är Shelan Kiatoly, asylsjuksköterska på Rissne vårdcentral. Idag är det hon som gör hälsoundersökningen på Safi, dottern Lamienne och tre syskon. Pappan i familjen ska göra hälsoundersökningen vid ett senare tillfälle.
– Det här pilotprojektet är spännande och bra men det är samtidigt tidskrävande då jag behöver ställa ingående frågor till alla familjemedlemmar över 14 år. Det kan ibland vara stora familjer, säger Shelan Kiatoly och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att de här frågeställningarna lockar fram svåra saker som hänt men som varit inkapslade och inte kommit ut. Det är positivt. Många av de nyanlända och asylsökande väljer i många fall att ändå inte gå till psykolog därför att psykisk ohälsa i många fall är svårt att erkänna.