På fem platser i riksdagshuset finns så kallade rökmoduler. Bås som alla anställda i riksdaghuset kan använda för en rökpaus. Och nyligen har avtalen förlängts för ytterligare tre år fram till 2020.

2005 skrev Sverige på tobakskonventionen, ett ramverk som Världshälsoorganisationen tagit fram i sitt arbete att minska tobaksanvändandet i världen. En av riktlinjerna i konventionen gäller att minska människors exponering för tobaksrök, bland annat genom rökfria arbetsplatser.

Dessutom finns det i en del i tobakslagen som säger att ingen ska behöva utsättas för rök på sin arbetsplats och att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera riskerna för arbetstagare att utsättas för passiv rökning.

– Det är jättetråkigt att rökbåsen finns kvar i riksdagshuset. Det är verkligen ledsamt att man säger att man stöttar Tobacco Endgame och att man ser fram emot ett tobaksfritt samhälle och så gör man ingenting åt det, säger Helen Stjerna, generalsekreterare på A Non Smoking Generation.

”Ett sätt att hantera rökare”

I ett mejl svarar riksdagsdirektören Kathrin Flossing på hur man tänker kring tobakskonventionen och om det inte finns andra lösningar än rökrum.

– Tobakslagen och tobakskonventionen finns för att minska rökningen och de skadeverkningar som den medför. Vi ser löpande över frågan om rökning för att eliminera hälsoriskerna för de som inte röker. Rökbåsen är sätt att hantera det faktum att det finns rökare. Riksdagsförvaltningen erbjuder också som en hälsoåtgärd stöd till dem som vill sluta röka.

Rökbåsen i riksdagshuset kommer fram till 2020 att kosta cirka 633.000 tusen kronor. Och organisationen A Non Smoking Generation ställer sig kritiska till att dessa rökbås lever kvar.

– Vill man agera utifrån tobakskonventionen skulle man ta bort dem direkt, säger Helen Stjerna.