Spärrarna installeras för att öka tryggheten och minska risken att obehöriga kommer in i skolan.

– Vi har haft en upplevd problematik med att vi inte vet vilka som rör sig i skolan, säger Erik Ryding, tf gymnasiechef Arlandagymnasiet, till SVT.

Samtliga elever kommer att få passerkort för att kunna ta sig in på skolområdet och spärrarna kommer att vara i full drift i augusti nästa år. Kostnaden beräknas bli cirka 900 000 kronor, skriver Uppsala nya tidning.

Enligt Sigtuna kommun har de flesta gymnasieskolor i kommunen kod alternativt nycketbricka, en så kallad ”tagg”, men att köpa in sådana här spärrar är inte lika vanligt.

Ska öka tryggheten

– Vi kan ju inte låsa ytterdörren eftersom vi delar entré med kultur och fritid, så då har man beslutat att det här ska vara en effektiv lösning, säger Erik Ryding.

Hur säkra är spärrarna?

– Jag tror att det går att ta sig in om man klättrar, men vi vill minska tillträdet för obehöriga och tydliggöra att det inte är en allmän plats.

Blir vanligare med låsta skolor

Hur många skolor i länet som har låsta dörrar eller passerkort finns inga uppgifter på, men på Stockholms stads utbildningsförvaltning uppskattar man att cirka åtta-tolv procent av de kommunala skolorna har så kallat skalskydd. Det är vanligare på gymnasieskolor än grundskolor.

– Det handlar om att hålla obehöriga ute, säger Susan Ottosen, pressekreterare på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Olika skalskydd för olika skolor

Nya skolor som byggs i staden har alltid skalskydd. Vad ett skalskydd innebär för Stockholms skolor beror på skolan.

– Det är olika lösningar för olika skolor. Vi ser över det för att hitta en lösning som passar alla, men det kan handla om att man ”blippar” sig in med bibliotekskortet, säger Susan Ottosen.

Enligt Susan Ottosen är vanligaste lösningarna i Stockholms stad låsta dörrar som kräver en elektronisk nyckelbricka som man scannar för att komma in på skolan. Alternativen är passerkort eller kodlås.