Tvisten gäller ett vårdavtal med ett privat företag som Stockholms läns landsting förlängde utan att någon ny upphandling gjordes. Avtalet tecknades ursprungligen 2008 och gäller röntgenvård inom primärvård, äldrevård, psykiatri och hos specialistläkare.
Avtalet löpte ut vid årsskiftet 2015/2016. Det har sedan förlängts i två omgångar utan att någon ny konkurrensutsatt upphandling har skett. Konkurrensverket ansåg därmed att det var en otillåten direktupphandling.
Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd sedan januari i år, är självkritisk.
– Jag menar att förvaltningsrätten resonerar logiskt i sin dom. Det här är absolut inte acceptabelt. Oavsett skäl så ska alltid lagstiftningen följas, säger Irene Svenonius (M).
Landstinget nekade
Konkurrensverket yrkade maxbeloppet tio miljoner kronor i böter för överträdelsen. Stockholms läns landsting nekade till Konkurrensverkets slutsatser och menade att det rådde särskilda skäl vid förlängningarna av avtalet och att det inte fanns någon skyldighet att annonsera ut upphandlingen.
Värdet på förlängningsavtalet beräknades till omkring 200 miljoner kronor.
Finanslandstingsrådet: Ett lågvattenmärke
Enligt landstinget var det nödvändigt för framtidsplanen för patientsäkerheten att förlänga avtalet. Landstinget hänvisade till lagens skrivelser om synnerliga skäl och menade att man inte tillräckligt utrett vårdområdet röntgen och att det därför var nödvändigt att förlänga avtalet för att inte riskera att sakna vårdutbud under en viss tid.
Förvaltningsrätten gick på Konkurrensverkets linje och konstaterar i domen att synnerliga skäl är tänkt för oförutsedda händelser som myndigheten inte själv kan råda över.
”Brådska på grund av egen bristande planering medför t.ex. inte en rätt för den upphandlande myndigheten att företa en direktupphandling”, skriver Förvaltningsrätten i domen.
Böterna, den så kallade upphandlingsskadeavgiften, sätts till maxbeloppet, tio miljoner kronor.
– Det känns förskräckligt. Jag tycker att varje krona som går till upphandlingsböter är ett lågvattenmärke. Och därför ska vi inte ha några upphandlingsböter framöver. Nu är det stopp, säger Irene Svenonius (M).
LÄS MER: Landstinget köpte strumpor för 6.000 kronor paret
Riskerar fler smällar
Det är inte första gången som Stockholms läns landsting fälls av förvaltningsrätten. Sedan 2013 har ett tiotal upphandlingar hamnat i rätten och landstinget har redan betalat över 17 miljoner kronor i böter. Landstinget riskerar dessutom fler smällar eftersom alla anmälda fall inte är avgjorda ännu.
Kan du lova att det inte händer igen?
– Jag lovar att göra mitt yttersta för att det här inte ska hända igen. Vi vidtar förändringar som ska göra det omöjligt att göra fel, säger Irene Svenonius (M).
Landstinget kommer nu att ta fram en ny upphandlingspolicy. Efter sommaren kommer man även att införa vaktposter, vilket är en person per bolag och förvaltning som kan besluta om direktupphandlingar.
LÄS MER: Finansministern chockad över landstingets dyra upphandling